Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Dödsolyckor under jultrafiken – Uppmaningen: ”kör försiktigt”

Trafik

Foto: Alexander Isa

Under de senaste tjugo åren har antalet dödsolyckor under jultrafiken halverats i Sverige, och trenden syns även i Stockholms län. Försäkringsbolaget If har nyligen publicerat en sammanställning över Södertäljes mest olycksdrabbade vägar under julperioden.

Julen är traditionellt en av de mest trafikintensiva högtiderna, och i år sammanfaller julafton med en söndag, vilket potentiellt kan sprida ut trafiken över flera dagar och minska risken för olyckor.

– Mycket trafik, dåligt väglag kombinerat med stress är ett dåligt recept för långkörning. Därför är det viktigt att hålla avstånd och köra försiktigt i jultrafiken – så att ni kommer fram säkert, säger Johan Granholm, motorexpert på försäkringsbolaget If.

Tidigt under 2000-talet inträffade det i genomsnitt upp till 30 dödsfall varje år i jultrafiken över hela Sverige, medan de senaste åren har sett en betydande minskning till ungefär 10 dödsfall årligen.

I Stockholms län är denna nedåtgående trend ännu mer markant. Jämför man perioden 2003–2005, då elva personer omkom i jultrafiken, med de senaste tre åren, där endast två dödsfall registrerats, framgår en tydlig förbättring.

Dödsolyckan i Södertälje under söndagen. Foto: Alexander Isa

Julhelgen 2003 var speciellt tragisk med sex dödsfall, vilket var det högsta antalet sedan 2003.

– Vi kan se att de stora samhällssatsningar på trafiksäkerhet de senaste åren ger resultat. Det i kombination med säkrare bilar leder till färre dödsolyckor. Men trots det hårda arbetet så sker det ändå dödsolyckor på våra vägar varje jul och det är upp till oss alla som är ute och kör att försöka förhindra det. Att hålla hastighet och avstånd är bland det viktigaste vi kan göra, säger Johan Granholm.

För Södertälje framträder E4 som den mest riskfyllda vägen, där polisen har rapporterat totalt 28 olyckor under dessa månader under de senaste fem åren. Så sent som i söndags omkom en person när en lastbil körde av vägen på E4 vid Södertälje Syd.

Här är Södertäljes mest olycksdrabbade vägar

VägsträckaAntal olyckor 2018–2023
E428
E2012
Väg 5256
Väg 5225
Väg 2254
Väg 5154
Hovsjövägen3
Morabergsvägen3
Väg 573
Nygatan3

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 15:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 14:54

Efter kritiken – Gratisparkeringen förlängs

IMG_6109

Arkivbild

Planen var att slopa gratisparkeringen i stadskärnan, bland annat på grund av minskade parkeringsintäkter. Nu förväntas kommunen behålla avgiftsfri parkering på några platser.

Kommunstyrelsen, S, M och MP, beslutade att två timmars gratisparkering i stadskärnan skulle upphöra och skulle träda i kraft från årsskiftet. Anledningen var tappade parkeringsintäkter, men också att två timmars gratisparkering framför allt utnyttjades av boende och de som arbetar i centrum.

Men nu vill kommunen behålla avgiftsfri parkering vid två platser efter kritik från de som ansåg att beslutet kan påverka den redan hårt drabbade lokala handeln.

Det förslag som lades fram under kommunstyrelsens sammanträde förra fredagen föreslår att de första två timmarnas parkering vid Centralplan och Torekällskolan ska fortsätta vara utan kostnad, i alla fall för en begränsad period. Denna frihet från parkeringsavgifter är tänkt att vara i kraft under de första tre månaderna av det kommande året, alltså från januari till och med mars.

Beslutet om att anta detta nya förslag, som förespråkas av majoriteten, kommer att fattas och meddelas under det nästkommande mötet i kommunfullmäktige.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 12:31
Senast uppdaterad: 18 december 2023 12:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors