Företag i fokus:

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

INSÄNDARE: Ja, man kan bli sjuk av dofter

Parfym-2-Pexels

Foto: Pexels

Man kan bli sjuk av dofter, men enligt en av de få undersökningar som gjorts på området tror en av tre att doftöverkänslighet är ett psykiskt tillstånd. Det visar på den okunskap som råder.

I själva verket är det ungefär en av tre svenskar som har besvär av dofter i vardagen och över en halv miljon lever med sensorisk hyperreaktivitet, även kallat doftöverkänslighet. För dem kan närheten till en person med starka dofter trigga astma, ge tryck över bröstet eller illamående och yrsel.

Doftöverkänslighet, eller det medicinska begreppet sensorisk hyperreaktivitet, är en medicinsk diagnos men ingen allergi. Reaktionen sker inte i immunförsvaret utan beror på att nerverna i luftvägarna och ögonen retas av doftämnen, även i låga halter. Idag finns ingen behandling mot doftöverkänslighet. Därför är det extra viktigt att omgivningen har kunskap och vet vad de kan göra för att en kollega, vän eller medresenär i kollektivtrafiken ska slippa bli sjuk. 

Vi behöver både öka våra kunskaper om doftöverkänslighet och arbeta för en medicinsk behandling.

Råden från 1177 handlar om att undvika miljöer, produkter och situationer för att minska besvär. Det kan leda till att personer isolerar sig för att slippa bli sjuka. 

”Bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar”

I ett parfymerat samhälle som vårt där det finns en rädsla att lukta illa kan det vara besvärligt att vara doftöverkänslig. Personer med doftöverkänslighet vittnar om bristande förståelse från arbetsgivare, kollegor och skolkompisar. Inte sällan får de frågan om de lider av psykisk ohälsa. Det saknas helt enkelt kunskap om doftöverkänslighet. 

Vill du göra livet lättare för de som lever med doftöverkänslighet? Läs gärna på, försök ha förståelse och bidra till att flera arbetsplatser blir parfymfria. Ingen ska bli utstött eller isolerad på grund av alltför starka dofter!

Det här kan du göra:

  • Välj parfymfria produkter, till exempel parfymfria hygienprodukter och tvättmedel. Astma- och Allergiförbundet granskar produkter som är bra ur allergisynpunkt. Leta gärna efter allergivänliga produkter nästa gång du handlar. 
  • Om du är arbetsgivare kan du ta fram en policy om parfymfri arbetsplats i samverkan med de anställda eller fackförbund. 
  • Sätt gärna upp dekaler eller affischer om parfymfritt för att påminna på platser där det behövs.

Sevina Salci,
Ordförande Astma- och Allergiföreningen i Södertälje/Nykvarn

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors