Företag i fokus:

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

INSÄNDARE: Ansvarslös publicering spär på rasism

Mobil-iphone-Pexels

Foto: Pexels

I LTs val att publicera insändaren ”Följ regler – eller lämna landet” visar tidningen en oroande brist på redaktionellt ansvar. 

Att sprida generaliseringar och peka ut en hel grupp människor baserat på handlingar av en fåtal, bidrar till en förgiftad och polariserad debatt. 

Insändarens språkbruk och idéer om deportation baserade på förmodat ursprung är inte bara moraliskt förkastliga utan spär också på rasistiska stereotyper. Det är dags för tidningen att reflektera över vilken typ av samtal ni faciliterar och bidra till en mer konstruktiv och respektfull samhällsdebatt.

Ansvarslöst att ge plats åt rasism. 

/Invandrare från 1972

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 10:47
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Hon vinner nyinstiftade priset Guldfjärilen

Tom.t

Guldfjärilens vinnare, Sabina Meimermondt
Foto: Niclas Carlsson

Guldfjärilen, ett nytt pris instiftat av Hands-On-Science för att uppmärksamma pedagogiska innovationer inom naturvetenskap och teknik, har tilldelats Sabina Meimermondt. Ceremonin ägde rum på Tom Tits Experiment, känt för sitt engagemang inom STEM-utbildning.

I syfte att hylla innovativa pedagogiska insatser inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik har Hands-On-Science, i samarbete med Lekolar, instiftat priset Guldfjärilen. Priset syftar till att erkänna de som skapat möjligheter för ett lustfyllt och likvärdigt lärande. Under en ceremoni hos Tom Tits tilldelades Sabina Meimermondt detta prestigefyllda pris samt en vinstcheck på 50.000 kronor.

– Årets vinnare av Guldfjärilen är en eldsjäl som inspirerar både elever och andra lärare. Hon skapar magi med de naturvetenskapliga ämnena redan från förskoleklass, säger Utbildningspedagog Sofia Winerdal, Hands-On Science. 

(Annonslänk)

Evenemanget blev även en plattform för invigningen av ett nytt Makerspace på Tom Tits Experiment, utvecklat i nära samarbete med Lekolar. Det nya skaparutrymmet är utformat för att främja upptäckarglädje och kreativitet, med hjälp av återbruksmöbler och flexibel inredning anpassad för dynamiskt lärande. Visionen bakom Makerspace och samarbetet med Lekolar är att göra lärande tillgängligt och engagerande för alla, vilket speglas i användningen av roliga och utbildande bygg- och konstruktionsprodukter.

– Makerspace är en attraktiv plats för skapande i alla åldrar och storlek på grupper. Här skapar barn och ungdomar prototyper av sina idéer ena dagen och vuxna konferensgrupper sitter i kreativa möten nästa dag, säger Tiffany Alnefelt, pedagog och partnerskapsansvarig på Tom Tit.

Genom Guldfjärilen och det nya Makerspace stärker Tom Tit och Lekolar sitt åtagande att inspirera till ett positivt förhållningssätt till STEM, och markerar vikten av innovativt och tillgängligt lärande i naturvetenskap och teknik.

– Lustfyllt lärande är kärnan i Tom Tits verksamhet, vilket vi verkligen kan satsa på i samarbetet med Lekolar. Med vårt gemensamma arbete och det vi åstadkommer tillsammans, gör vi skillnad för barn och unga i samhället, säger Tiffany Alnefelt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 19:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors