Företag i fokus:

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

AstraZeneca söker undantag från sanktioner mot Ryssland

Astra Pressbild

AstraZeneca
Pressbild

AstraZeneca, har lämnat in en formell ansökan till svenska utrikesministeriet för att undantas från vissa EU-sanktioner mot Ryssland. Denna begäran är grundad i företagets behov av att fortsätta leverera livsviktiga mediciner till landet trots de rådande sanktionerna.

I ansökan, som skickades den 14 mars, understryker AstraZeneca sitt åtagande att upprätthålla högsta möjliga standarder för kvalitet och säkerhet i leverans av mediciner som behandlar allvarliga sjukdomar, inklusive cancer och sällsynta sjukdomar.

Företaget framhåller vikten av att kunna fortsätta sin verksamhet i Ryssland för att inte äventyra tillgången till nödvändig vård för patienter som är beroende av dessa behandlingar.

(Annonslänk)

Enligt EU:s sanktionsregler finns det möjlighet för medlemsstaternas myndigheter att bevilja undantag från vissa restriktioner, om de anser att det är nödvändigt för att skydda humanitära intressen eller säkerställa leverans av essentiella tjänster. AstraZeneca betonar i sin ansökan att deras produkter inte bara är avgörande för patienternas hälsa utan också uppfyller de strikta krav som ställs på läkemedel i Europa, vilket bidrar till att upprätthålla höga säkerhets- och kvalitetsstandarder globalt.

Företagets förfrågan till svenska myndigheter är en del av en större strategi för att säkerställa att de kan fortsätta att leverera sina produkter under de rådande internationella restriktionerna, samtidigt som de följer internationell rätt och upprätthåller sitt engagemang för etiska affärsprinciper och patientvård.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 11:59
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 02:17

Höga tandvårdskostnader för äldre – Ett växande problem

Tandläkare

Foto: Pexels

Tandvårdskostnaderna kan vara en tung börda, särskilt för pensionärer. Medan de flesta äldre idag har behållit sina egna tänder, vilket är positivt för deras allmänhälsa, innebär det också betydande utgifter.

Kostnaderna för tandvård kan variera från tiotusen upp till hundratusen kronor, vilket är priser många pensionärer inte har råd med. Tandhälsoförbundet argumenterar för att tandläkarbesök inte borde vara dyrare än besök hos läkaren.

– Varför ska det kosta tiotusen- eller hundratusentals kronor mer att gå till tandläkaren än till doktorn, säger Tandhälsoförbundets ordförande Peter Söderlund.

(Annonslänk)

Alla politiska partier är överens om att många sjukdomar börjar i munnen, som karies, inflammerat tandkött och infektioner i rotfyllda tänder. Trots detta fortsätter kostnaderna för tandvård att vara oöverstigliga för många äldre. Detta understryker behovet av en översyn av tandvårdsstödet.

Det pågår en utredning som syftar till att ompröva tandvårdsstödet och dess samhällskostnader. En välgrundad tandvård för alla skulle inte bara förbättra livskvaliteten för Sveriges äldre men också visa sig vara ekonomiskt lönsam för samhället.

– Att lägga in tandvården i samma välfärdssystem som sjukvården skulle förmodligen vara lönsamt för samhället, säger Peter Söderlund.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2024 08:00
Senast uppdaterad: 12 maj 2024 01:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors