Företag i fokus:

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Södertälje sätter kurs mot framtidens vård och omsorg

Karin-Bjorkryd_IMG_4143_Foto-Liza-Simonsson

Karin Björkryd, omsorgsdirektör på Södertälje kommun. Foto: Liza Simonsson 

Södertälje kommun har antagit ett omfattande omställningsprogram för perioden 2027 till 2040, för att proaktivt möta framtida utmaningar inom vård- och omsorgssektorn.

Med utmaningar som en ökad välfärdsbelastning och en minskande arbetskraft, tar Södertälje kommun steg för att säkerställa en hållbar och effektiv vård och omsorgsframtid. Omställningsprogrammet 2027-2040, som antagits med bred politisk enighet, fokuserar på kompetensförsörjning, rekrytering och implementering av digitala och tekniska lösningar för att förbättra effektiviteten och tillgängligheten i vård- och omsorgstjänsterna.

– Vi behöver ställa om och använda våra resurser på ett klokt sätt. Fysiskt där det behövs, digitalt där det går säger Karin Björkryd, omsorgsdirektör på Södertälje kommun.

Genom initiativ som onlineinköp, trygghetslås och rekryteringsmässor arbetar kommunen för att minska administrativa bördor och förbättra säkerheten för brukarna. Det stora engagemanget från olika intressentgrupper under utvecklingen av programmet visar på en stark vilja att skapa en förändring som är väl förankrad i verksamheten.

– För några år sedan införde vi digital tidsregistrering inom hemtjänsten. Nu inför vi digitala lås och har nyligen infört digitala inköp. Vi utbildar våra medarbetare efterhand och följer upp hur insatserna fungerar. Det som är utmaningar och kanske inte fungerar perfekt i början blir vardag och rutiner efter en tid. Vi är en lärande organisation och jobbar ständigt för att våra insatser ska blir bättre och tryggare, säger Björkryd.

Omställningsprogrammet är tänkt att fungera som en vägledning för Södertäljes omsorgsverksamheter, med målet att skapa en långsiktigt hållbar struktur som kan hantera framtidens behov och utmaningar.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 13 februari 2024 16:58

Återkrav på kvarts miljon för felutbetald föräldrapenning

Pressblild-forsakringskassan

Pressbild

Efter en detaljerad granskning har Försäkringskassan beslutat att en person måste återbetala felaktigt utbetald föräldrapenning. Granskningen omfattar ett belopp på närmare en kvarts miljon kronor.

(Artiklen fortsätter efter annonsen)

(Annonslänk)

Försäkringskassan har genomfört en noggrann utredning gällande utbetalning av tillfällig föräldrapenning. Efter att ha samlat information från en persons arbetsgivare och barnets förskola, har det konstaterats att ersättning felaktigt utbetalats för dagar då föräldern arbetade, var sjuk, på semester, eller permitterad.

Dessutom avslöjade utredningen att personen uppgivit en för hög arbetstid i ansökningarna. På grund av dessa felaktigheter måste nu föräldern återbetala den otillbörligt mottagna ersättningen.

Totalt ska 245 961 kronor återbetalas från perioden december 2018 till april 2023.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 13 februari 2024 12:46

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors