Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Männens lön fortfarande högre i Nykvarn och Södertälje

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa.

På de flesta ställen har de kommunalt anställda kvinnornas medianlön gått om männens. Men inte i Nykvarns eller Södertälje kommun, här tjänar kvinnor fortfarande lägre.

I Nykvarn var kvinnornas medianlön högre än männens för tio år sedan – nu ligger männens lön 653 kronor högre. I Södertälje tjänar kvinnor fortfarande 1 381 kronor mindre. 

När den kommunala lönestatistiken för 2021 publicerades förra året markerades i tysthet ett historiskt skifte: För första gången någonsin var kvinnornas medianlön högre än männens. I två av tre svenska kommuner ligger nu kommunalt anställda kvinnors medianlöner antingen på samma nivå eller högre än männens. För tio år sedan hade männen högre medianlön i 254 av 290 kommuner.

I Södertälje kommun är utvecklingen inte lika tydlig: 2012 tjänade mediankvinnan 96 procent av medianmannens lön. 2021 låg de anställda kvinnornas medianlön på 31 819, vilket är 1 381 kronor mindre än männens. Det är samma andel av männens lön som för tio år sedan. I Nykvarns kommun är medellönen 2 400 kronor högre för män. Men i en majoritet av kommunerna har kvinnornas medianlön alltså passerat männens.

Betyder det att kommunerna är jämställda nu?

– Nej, men vi kan konstatera att det har hänt en hel del, säger Charlotta Undén, projektledare på Sveriges kommuner och region, SKR.

– Medellönen är fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet, även om skillnaden har minskat över tid. Löneskillnaden är relativt liten i kommunal sektor, betydligt mindre än i regioner, stat och privat sektor. En stor del av löneskillnaden förklaras av skillnader i yrke, utbildning och ålder.

”Kvinnor är mer frånvarande på arbetsmarknaden”

Medellönen är alltså fortfarande högre för män i kommunal sektor i landet som helhet. Så är det även i Södertälje kommun, där medellönen är 1 800 kronor högre för män. 

– Kvinnor arbetar mer deltid, kvinnor är generellt de som tar mer vabb och föräldraledighet, kvinnor tar ett större ansvar hemma. Det får stora konsekvenser när det gäller livsinkomst och karriärutveckling. Kvinnor behöver öka sin närvaro på arbetsmarknaden, säger Charlotta Undén.

Så vad kan kommunerna och SKR göra?

– Förutom att göra årliga lönekartläggningar och se till att lönerna är rättvisa för lika och likvärdigt arbete så handlar det för SKR:s del mycket om att öka närvaron för kvinnor på arbetsmarknaden. Heltidsarbete ska bli norm och vi vill att kvinnor och män delar lika på föräldraledighet, vab och obetalt arbete i hemmet.

Charlotta Undén nämner särskilt Heltidsresan, där SKR och Kommunal arbetar för att heltidsarbete ska bli norm. 

– Här blir jämställdheten både ett mål och ett medel. Mål därför att jämställdhet är principiellt viktigt, men det är också ett medel att lösa kompetensbristen. Det är lättare att locka kompetens om man får en heltid och har kollegor som jobbar heltid, istället för att hela tiden behöver läras upp på nytt. 

Vad har ni fått för reaktioner ute i kommunerna?

– Vi får mycket reaktioner och blandade rekationer som det blir när det sker en förädring. Det är viktigt att medarbetare, fack och arbetsgivare är med tillsammans och att de som påverkas av förändringen kan vara med och påverka och få information under hela vägen. I många verksamheter har införandet av heltidsorganisationer gått väldigt bra, avslutar Undén.

Souvlaki

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 mars 2023 04:00
Senast uppdaterad: 8 mars 2023 09:43

Nu är det klart – Lunakvarteret får nytt liv

Luna

Foto: Telge.

I ett sammanträde i kommunfullmäktige under måndagen fattade politkerna beslut om Lunakvarterets framtid. Hela kvarteret ska inte rivas som tidigare planerat.

Ett tidigare beslut från kommunstyrelsen om att riva hela kvarteret har ändrats. Under måndagskvällen fattades ett slutgiltigt beslutet av samtliga partier om att godkänna förslaget som Telge Fastigheter presenterade.

Ett beslut som uppskattas av Telge Fastigheter.

– Nu har vi ansvaret att göra detta riktigt bra. Då börjar arbetet med att skapa ett nytt, levande stadskvarter mitt i centrum med nya gator och butikslokaler, säger Krister Mellström, vd, Telge Fastigheter.

Bakgrunden till kommunfullmäktiges vändning var att det visade sig att byggnadsstommarna visade sig var oskadda och går att behålla. Istället ska det rivas och renoveras där det behövs. Rivningsarbetet skjuts upp ett år och hyresgäster i Lunagallerian kommer kunna stanna kvar fram till januari 2025.

Förslag på utformning kommer att inhämtas genom en arkitekttävling under året.

Läs även: – Beskedet: Telge beslutar att inte riva Lunagallerian

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 mars 2023 17:31
Senast uppdaterad: 8 januari 2024 22:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors