Företag i fokus:

Vad blir konsekvenserna när sjuklöneersättningen stryps?

Olle

Olle Karstorp, Regionchef Svenskt Näringsliv

I samband med att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna för en månad sedan presenterade höstbudgeten framkom det att regeringsunderlaget avser att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader. Detta kommer slå mycket hårt mot företagen och försvaga Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.

När en anställd är sjuk är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen de första två veckorna. Efter dessa veckor träder Försäkringskassans ersättning in. För att enskilda företag inte ska drabbas orimligt hårt när en eller flera anställda har omfattande och upprepade sjukskrivningar finns ett högkostnadsskydd som regleras i Sjuklönelagen, något som är viktigt och avlastar framför allt små och medelstora företag. Ett normalt år omfattas 47 000 företag av systemet, varav 33 000 är små företag.

Företagens direkta kostnader för kortare sjukskrivningar uppgår under normalår (pandemin exkluderat) till ca 25 miljarder kronor. Utöver det tillkommer även indirekta kostnader, såsom utebliven produktion. Enligt regeringens egna beräkningar kommer slopandet av högkostnadsskyddet innebära en kostnadsökning för företagen på totalt 2,6 miljarder kronor.

”Läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.”

Regeringen och Sverigedemokraternas beslut att avskaffa högkostnadsskyddet kommer med andra ord att slå som allra hårdast mot de små företagen. De som redan nu är mest känsliga för ekonomiska utgifter kan enligt våra beräkningar komma att få dubbelt så höga sjuklönekostnader. Dessutom i en tid då det ekonomiska läget är dystert, valutan svag och vi riskerar stå inför ännu en period med höga elkostnader.

Detta vägval får mycket negativa konsekvenser för företagsklimatet i Sverige och riskerar att minska Sveriges tillväxtkraft. Redan nu, med dagens sjuklöneregler, uppger företag att just sjuklöneansvaret utgör ett av deras absolut största hinder för att växa. Men det är inte bara företagen som drabbas. Personer med en längre sjukdomshistorik kan dessutom få det ännu svårare att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

Arbetsgivare kommer med tanke på de ökade kostnaderna för sjuklöner vara mer försiktiga i sin rekrytering och det blir en större ekonomisk risk att anställa.

Menar politiken allvar med att vilja stärka svensk konkurrenskraft är det dags att inse att det är företagen som skapar jobben och utgör grunden för vår gemensamma välfärd. Sveriges företagare är redan hårt pressade och behöver inte ytterligare börda på sina axlar. Tvärtom. Regeringens fokus borde i stället ligga på åtgärder som förbättrar vårt företags- och investeringsklimat och som gör det mer lönsamt att driva företag.

Olle Karstorp,
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:01

Kraftig minskning av butiker i Södertälje

Lokal

Montagebild

Södertälje har sedan 2017 sett en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med var sjunde butik som har stängt ner, det rapporterar nyhetsbyrån Newsworthy.

Sedan 2017 har Södertälje kommun bevittnat en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med en markant ökning av tomma lokaler i stadens centrum. Denna utveckling är i linje med en nationell trend där Sverige sett en 7 procentig minskning av butiksantalet.

Enligt nya siffror från Handelsrådet och HUI Research har Södertälje drabbats hårdare än genomsnittet, med en nedgång som överstiger det nationella snittet. Specifikt är det butiker som säljer sällanköpsvaror, inklusive kläder och böcker, samt dagligvaruhandeln som har upplevt de största minskningarna.

Även Nykvarns kommun har känt av trenden, med en minskning från 17 butiker år 2017 till 12 butiker år 2022.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 06:59

Södertäljeborna gör minst ränteavdrag i Stockholms län

Pixnio miniraknare-

Foto: Pixnio

Danderyds invånare toppar listan över ränteavdrag i länet, medan Södertälje hamnar sist. – Ränteavdraget har ökat och är nu på den högsta nivån sedan 2013, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

En ny statistik från SCB visar att invånarna i Danderyd gjorde de största ränteavdragen i genomsnitt under 2022, med ett snitt på över 18 000 kronor per hushåll. Detta belopp är nästan tre gånger högre än genomsnittet för hela riket, som ligger på 6 500 kronor per hushåll.

Efter Danderyd är det Lidingö, Vellinge och Vaxholm som utmärker sig med höga genomsnittliga ränteavdrag. Södertälje placerar sig dock sist i Stockholms län, där det genomsnittliga ränteavdraget endast är 6 600 kronor per hushåll för 2022, vilket är marginellt högre än rikssnittet.

I Nykvarn ligger genomsnittet på 10 000 kronor, vilket visar på betydande lokala variationer inom länet. Denna statistik baseras på deklarationsdata till Skatteverket och lyfter fram intressanta skillnader i hur invånarna i olika delar av Stockholms län och Sverige nyttjar möjligheten till ränteavdrag.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 05:19
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 05:19

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors