Företag i fokus:

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Efter drunkningsolyckan i Nykvarn – Storebror åtalas

nyk

Ambulanshelikopter på plats efter drunkningsolyckan i Nykvarn. Arkivbild /Läsarbild.

En treåring pojke var nära att drunkna vid Hökmossbadet förra sommaren. Nu åtalas pojkens storebror, som är i 20-årsåldern, för vållande till kroppsskada, grovt brott, för att han lämnat barnet utan uppsikt och tillsyn.

Det var den 20 juli 2022 som räddningstjänsten tillkallades till Hökmossbadet i Nykvarn efter att en liten pojke var nära att drunkna vid badplatsen. Den aktuella dagen var det mycket folk och trångt på badplatsen och 20-åringen hade fått i uppdrag att passa treåringen, medan deras pappa tog hand om ett annat yngre syskon.

Men enligt åtalet lämnades treåringen ”utan uppsikt och tillsyn” då drunkningsolyckan var framme.

Allmänheten på plats hjälpte snabbt till med hjärt- och lungräddning tills sjukvårdpersonal anlände och förde pojken med ilfart till sjukhus med ambulanshelikopter.

I samband med drunkningsolyckan drabbades pojken för hjärtstopp, kramp och syrebrist till hjärnan samt lunginflammation och befann sig i ett ”livshotande tillstånd”, men överlevde mirakulöst.

I slutet på december beslutade Åklagarmyndigheten att åtala pojkens 20-årige bror för händelsen i Nykvarn. Enligt åtalet misstänks han för vållande till kroppskada, grovt brott, och anses ha begått gärningen av oaktsamhet.

”Brottet bör bedömas som grovt då det innefattat ett medvetet risktagande av allvarligt slag eller försummelse av allvarligt slag när särskild uppmärksamhet var påkallad.”, skriver Åklagarmyndigheten i stämningsansökan.

Pojkens storebrodern nekar till brottet som riktas mot honom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 19:40
Senast uppdaterad: 3 januari 2023 20:14

Så lockas medarbetare till Socialkontoret i kommunen

321797441_834163664347383_8876853207104254659_n

Stina Hermansson. Foto: Privat.

På socialkontoret i Södertälje kommun arbetar man aktivt med introduktion in i arbetslivet. Genom ett traineeprogrammet får studenter möjligheten att omvandla teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter.

Stina Hermansson, som är verksamhetsutvecklare på Barn och ungdom, har varit med sedan uppstarten av traineeprogrammet år 2018. År 2020 utökades verksamheten till att omfatta hela socialkontoret med vuxenenhet, arbete och försörjning.

Syftet med programmet är att underlätta övergången från att vara student till att bli en medarbetare på kontoret.

Hur började programmet?

– Av erfarenhet har man sett att Barn och ungdom visat på ett utökat behov av en längre introduktion för socialsekreterare, samtidigt som det fanns ett behov att anställa socionomer. De flesta av de som rekryterades till socialkontoret var nyexaminerade, men lite kännedom om myndighetsutövning. Socialkontoret har under en längre tid tagit emot studenter på VFU (verksamhetsförlagd utbildning), men de blev oftast timvikarier och jobbade på somrarna. Med hjälp av traineeprogrammet kunde man ha en strukturerad VFU-period som bestod av hur man förbereder en student till att bli en medarbetare, säger Stina Hermansson, verksamhetsutvecklare, till Carolina Andersson.

Hur har utvecklingen sett ut?

– Traineeprogrammet blev ett lyckat koncept som ledde till att verksamheten fick hjälp i mottagandet av socionomstudenter som skulle göra sin praktik och antalet platser ökade. Barn och ungdom har utvecklat ett bättre samverkansarbete med högskolor i Stockholmsområdet. Vuxenenheten och Arbete och försörjning såg fördelarna med att upprätta ett traineeprogram med studenter som stannade kvar, och på så sätt ville de vara en del av traineeprogrammet.

I vilken utsträckning är traineeprogrammet och hur många platser finns det?

– Verksamhetsutvecklare inom Barn och ungdom samordnar traineeprogrammet för hela socialkontoret. Det finns en tydlig rutin för vilka som får ta del av traineeprogrammet, då eventuella medarbetare kommer att ingå i hela socialkontorets verksamheter. Antalet studenter som får plats är beroende av handledare som kan ta emot studenter. Under år 2022 har åtta studenter fått tagit del av traineeprogrammet under vårterminen och nio under höstterminen.

Vilka lärosäten tar ni emot studenter ifrån?

– Traineeprogrammet omfattades av studenter från olika lärosäten om studenten hade en anknytning till Södertälje till en början. Numera tar traineeprogrammet huvudsakligen studenter från Södertörn Högskolan, Stockholms universitet och Marie Cederskiölds högskola. Däremot är ansökan öppen för alla.

Hur sker rekryteringen och hur informeras studenterna?

– Rekryteringen börjar med information till studenterna i Stockholmsområdet i början på terminen. Tillsammans med andra kommuner får vi träffa studenterna och berätta om vår verksamhet för att skapa ett intresse. På kommunens hemsida läggs en platsannons där studenterna kan skicka in sin ansökan med personligt brev och CV. Därefter kallas studenter på en intervju här i Södertälje där de får en inblick i var socialtjänsten finns och vad vi arbetar med. Den personliga intervjun är mycket uppskattad av studenterna. Traineesamordnaren får då en bild av vad studentens intresseområden och personliga egenskaper. En viktig del av rekryteringen är matchningen så att det blir rätt student till rätt plats.

Traineeprogrammet är uppbyggt i tre delar. Först söker studenten praktikplats, mot slutet av praktikperioden kan de söka till traineeplatser som finns nästa termin. Efter avslutad traineeperiod kan studenterna söka anställning.

Hur ofta är studenten på arbetet?

– Studenternas praktikupplägg blir avgörande i hur traineeprogrammet blir. Generellt brukar det vara mellan 4-5 dagar i veckan, ca 32h. Studentmedarbetare på steg 2 arbetar ca 1–2 dagar per vecka. Det är viktigt att studenten kan kombinera jobbet med de fortsatta heltidsstudierna så att studierna går att slutföra enligt planering.

Hur många får anställning efter programmet?

– Sedan starten 2018 har vi tagit emot 74 studenter på steg 1, haft 44 studentmedarbetare på steg 2 och anställt 28 socionomer efter examen.

Vilka vinster har man sett med programmet?

– Ett flertal vinster har man kunnat se, bland annat mer kompetens nypersonal som känner till verksamheten, erbjudit fler VFU-platser, utökat samarbete med högskolorna. Medarbetare som kunnat bidra som handledare till studenter eller mentorer till studentarbetare. Tryggare medarbetare, nuvarande och nyanställd, säger Stina Hermansson till Carolina Andersson.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 januari 2023 16:16
Senast uppdaterad: 4 januari 2023 14:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors