Företag i fokus:

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Allvarlig brist på ungdomsbostäder i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Arkivbild

I Södertälje råder en allvarlig brist på bostäder för ungdomar. 54 procent av ensamboende 20–30 åringar har inte möjlighet att köpa en etta, visar en rapport från Riksbyggen. Regeringen har fått ett konkret förslag om ett startlån som kan hjälpa tusentals unga vuxna.

– Kontantinsatsen är det största hindret när en ung vuxen ska köpa en bostad. Idag finns inga särskilda lånemöjligheter för unga, trots att många aktörer under lång tid har efterfrågat det, säger Johanna Bjurskog i ett pressmeddelande, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Bostadsbrist är ett problem över hela Sverige, och i 61 kommuner har hälften eller fler av ensamboende 20–30 åringar inte möjlighet att köpa en etta. Områden runtomkring Stockholm och Göteborg är några av de mest utsatta områdena.

För att fler unga vuxna ska kunna äga sitt boende tog Riksbyggen fram ett förslag om ett startlån, kallat Ungbolån.

– Ett så här stort samhällsproblem kräver politiska lösningar. Därför behöver regeringen snarast införa ett startlån för unga vuxna. Det skulle omedelbart underlätta för tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens förslag Ungbolån:

  • Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18–35 år
  • Lånet omfattar maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde med ett tak på 300 000 kr per person
  • Låntagaren står själv för de återstående 5 procenten av kontantinsatsen
  • Banker kan precis som tidigare bevilja lån upp till 85% av marknadsvärdet
  • Räntan på lånet består precis som studiestödet av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration och är inte avdragsgill
  • Lånet är amorteringsfritt under maximalt fem år
  • Amorteringskrav två tillämpas inte

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 22:20

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors