Företag i fokus:

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

Nu inleds den största militärövningen på 30 år

2022_05_Forsvarsmakten

Bild: Försvarsmakten.

Försvarsmakten förbereder sig för den största nationella övningen på mer än 25 år – Aurora 23. omkring 26 000 män och kvinnor att delta i övningen som syftar till att öka Försvarsmaktens militära förmåga och samordning mellan olika försvarsgrenar.

Mellan den 17 april och 11 maj 2023 kommer den stora övningen Aurora 23 att synas och höras främst i södra Sverige och på Gotland, men även militär närvaro kommer att finnas över hela landet.

För att sprida information om Försvarsmaktens verksamhet kommer Mellersta militärregionen att besöka flera kommuner, inklusive Stockholms stad och Södertälje. Civila försvarsdelar kommer också att delta på vissa platser och ge allmänheten möjlighet att ställa frågor om krisberedskap och totalförsvar.

Under övningsperioden kan trafiksituationen påverkas i vissa områden, men Försvarsmakten arbetar för att minska påverkan på boende så mycket som möjligt. Från den 11 maj kommer övningsdeltagarna att transporteras hem på vägarna runt om i Sverige, men ingen väg kommer att stängas av helt. Däremot kan trafiken kan påverkas under vissa perioder, meddelar Försvarsmakten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 07:30
Senast uppdaterad: 18 april 2023 20:46

DEBATT: Här är 55 färdiga förslag för att nå 2030-målet

Skriva , dator

Foto: Pexels

Alla har inte råd med en ny elbil, nya stambanor tar tid och elflyget dröjer. Därför är beteendeskiftet så viktigt för att nå klimatmålen nationellt och globalt, och därför lanserar vi nu Beteendepraktikan med 55 färdiga förslag för att nå transportsektorns 2030-mål.

Det mesta är redan utrett och remissbehandlat i Sverige eller beprövat i andra länder. Förslagen är billiga eller direkt lönsamma – och positiva för hushållsekonomin, hälsan, levande städer och tillgänglig landsbygd. De fem viktigaste områdena är:

• Distansarbeta mer. Distansarbete är klimatsmart eftersom arbetspendlingen minskar. Det minskar utgifterna för den som inte behöver ta sig till och från jobbet varje dag. Det gagnar arbetsgivaren som kan ha mindre lokaler och samtidigt få mer gjort – vi jobbar effektivare på distans. Det är dags för Sverige att ta efter Nederländerna och Storbritannien med en distansarbetslag, som slår fast när man har rätt till distansarbete.

• Dela. En bil är i snitt oanvänd 96 procent av tiden men kostar pengar dygnet runt. Att underlätta bildelning i olika former gagnar hushållsekonomin och underlättar smart mobilitet – när bilnycklarna inte bränner i fickan är det lättare att göra effektiva val för varje resa. Det behövs en formell definition av bildelning, redan föreslagen av Bilpoolsutredningen. Momsen på delad mobilitet som bilpooler och elsparkcyklar bör sänkas till sex procent. Det är orimligt att momsen är fyra gånger högre än för limousinehyra och helikopterturism.

• Bestäm lokalt. I dag är kommuner bakbundna i sitt arbete för hållbar bilism. De får inte sätta p-avgifter som de vill, inte reservera p-platser för bilpoolsbilar, inte införa trängselavgifter. Inte heller får kommunerna hyra ut sina fordon kvällar och helger när de inte används. Det är dags för en modern parkeringslagstiftning och ett stärkt kommunalt självstyre.

• Likabehandla. Den som åker kollektivt får lägre ersättning än den som tar bilen till jobbet, och den som cyklar får inget alls. Det är dags för ett färdmedelsneutralt system, som riksdagen redan beslutade i juni 2022 med sju partier för och bara ett emot. Också på jobbet är det dags för rättvisa förmåner – om arbetsgivaren bjuder på laddning för elbilen är det nu befriat från förmånsbeskattning, det bör även tjänstecykeln och månadskortet för kollektivtrafiken bli.

• Gynna ansvarsfulla godstransporter. Med lägre vägavgifter för lastbilar på el eller biodrivmedel och hög samlastning, förstärks konkurrenskraften för ansvarsfulla åkerier. Det har redan utretts, med smarta tillägg från åkerinäringen. Gå till beslut. Därtill är det dags att sluta ställa färdslagen mot varandra och i stället underlätta smidiga övergångar mellan lastbil, godståg och lastfartyg.

Alla tjänar på ett snabbt beteendeskifte. Beteendepraktikan behöver förverkligas.

Mattias Goldmann. Grundare 2030-sekretariatet.

(annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors