Företag i fokus:

”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

Centrum

Flera lokaler gapar tomma i stadskärnan. Ansvarig utgivare Telgenytt, Alexander Isa

Ett anonymt tips och en frustrerad företagare fick mig att lyfta blicken. Brist på parkeringsmöjligheter och ett tiotal lokaler som står tomma gör att begreppet ”centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin.

Jag misstänker att jag inte är ensam om att ha cirkulerat i centrala Södertälje i jakt på en parkeringsplats för en snabb lunch, en uppgift som ibland känns helt hopplös. För både bilburna lunchgäster och restaurangägare, som är påväg att tappa hoppet, är parkeringsfrågan avgörande.

Visst finns det parkeringar i garagehus som Telgehuset, Lunagallerian, Kringlan och Åhlenshuset, men dessa är inte kommunala, förutom Lunagallerian som tar 28 kronor i timmen med en tidsbegränsning på 60 minuter. Om man vill använda kommunal parkering är alternativen alltså väldigt begränsade. Kommunen hänvisar till Centralplan, Tom Tits och Torekällskolans parkering vid Badhusgatan, där bilister ofta möts av att någon annan väntar på en ledig plats.

Det är positivt att kommunen sedan förra året infört gratis parkering för att stödja den lokala handeln, men enligt de företagare jag talat med är detta inte tillräckligt och ofta är alla parkeringsplatser upptagna under rusningstid. Enligt kommunens hemsida har Södertälje kommun själva cirka 2000 parkeringsplatser, men det framgår inte hur många av dessa som finns i centrum.

Lokalen där Stadium en gång verkade har stått tom i flera år. Foto: Alexander Isa.

Samtidigt som jag satt och åt min lunch en dag kontaktades jag av en anonym person som undrade om jag var medveten om antalet företagslokaler som står tomma i centrala Södertälje. Nyfiken som jag är, tog jag en kort promenad i stadskärnan efter restaurangbesöket för att undersöka saken närmre – och resultatet var oroväckande.

Omkring 20 företagslokaler, stora som små, står helt tomma och väntar på nya hyresgäster. Från Stora Torget till centralstationen. Övervåningen i Telgehuset har endast ett privat företag kvar. I gallerian Kringlan ekar det också tomt på övervåningen, delvis samma situation i Lunagallerian.

Dessa 20 lokaler skulle kunna innebära verksamheter som bidrar med minst 50 arbetstillfällen, om inte det dubbla.

”Kommunen bör inte förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar”

Det som även oroar är att fler verksamheter riskerar att bomma igen om inte kommunen ser över hur den lokala handeln kan stärkas på allvar.
Parkeringsfrågan är avgörande för stadskärnans lokala verksamheter, ja, åtminstone om ni frågar företagarna själva som känner en stor frustration. Varför ingen har lyssnat på dem kan jag inte svara på, men jag anser att kommunen inte enbart bör förlita sig på vinstdrivande fastighetsägare för parkeringslösningar. 

Sedan kommer frågan att ställas om det finns utrymme för fler parkeringar i stadskärnan, och svaret är ja enligt mig, men det kräver att kommunen investerar. Ett alternativ är att bygga flervåningsparkeringshus vid Marenplan, Centralstationen och vid Badhusgatan, vilket skulle skapa många nya parkeringsplatser.
Även om det inte är säkert att det är möjligt, är det värt att utreda.

Vi får inte glömma projektet i Maren.
Nya Marenprojektet, med cirka sju restauranger och nästan 200 rum, kommer förhoppningsvis att locka mycket folk. Då undrar jag, var ska folk parkera då, när det i nuläget råder brist på kommunala parkeringsmöjligheter i stadskärnan. Kommunen bör redan nu ta tag i parkeringsfrågan för att möta det stora behov som väntar. 

Resultatet av dåliga parkeringslösningar leder till, av egen erfarenhet, att man söker sig till utkanten för en snabb lunch eller för shopping. Kvar blir företagen i centrum med dyra lokalhyror och färre kunder. Södertälje måste värna om de som finns kvar.

I Skärholmen erbjuds tre timmars fri parkering, och därefter kostar det 10 kronor för varje påbörjad timme. En tretimmars parkering i Södertäljes stadskärna kan kosta nästan 100 kronor, om man inte lyckas hitta en gratisplats för de första två timmarna.

Med förbättrade parkeringsmöjligheter kan ett besök i stadskärnan leda till synergieffekter genom att besökare stannar längre i centrum, vilket i sin tur gynnar den lokala handeln. Denna effekt upplevs dock inte i Södertäljes stadskärna. I många fall besöker man centrum enbart för att uträtta ett specifikt ärende, med undantag för de som bor och arbetar där.

I en välmående stad bör inga lokaler i stadskärnan gapa tomma. Istället bör det finnas gott om tomma parkeringsplatser, vilket indikerar ett överflöd av parkeringsmöjligheter.

Alexander Isa
Ansvarig utgivare Telgenytt

BILDEXTRA: Centrumdöden i bilder – ”De har dödat stan”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 14:40
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Färre skilsmässor – så är läget i Nykvarn och Södertälje

Ring bröllop

Foto: Pexels

Det är färre som skiljer sig i Sverige. Oro för ekonomin kan vara en faktor, säger forskare. I Södertälje har 164 skilsmässor registrerats hittills i år.

Vi är inne i den skilsmässointensivaste perioden av året. Oktober är den månad då flest skilsmässoansökningar lämnas in till tingsrätterna. Men hittills i år är det färre som skiljer sig i Sverige, visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig till och med augusti. Då hade knappt 13 900 skilsmässor registrerats. Det är den lägsta siffran sedan 2005.

I Nykvarn handlar det om totalt 18 skilsmässor under perioded jämfört med 14 i fjol. I Södertälje har 164 skilsmässor genomförts, enligt SCB:s senaste siffror. Det är tre färre än snittet för de senaste 22 åren och fem färre än i fjol. År 2010 registrerades 205 skilsmässor i kommunen, vilket är den högsta siffran för perioden januari till augusti under 2000-talet.

Glenn Sandström, docent vid Umeå universitet, menar att det finns många faktorer som kan förklara att allt färre skiljer sig. En av de viktigaste är hur många gifta par det finns i befolkningen.

– Eller kanske ännu viktigare: hur många nya äktenskap. Risken för skilsmässa är i princip noll första året, sedan ökar sannolikheten år för år. När risken är som störst har varierat – någonstans mellan sju och tio år. Sedan sjunker sannolikheten igen för varje år och blir väldigt låg efter 25–30 år. Under de senaste decennierna har man noterat en ökning av något som brukar kallas grey divorce, en liten uppgång bland äldre som kanske till och med gått i pension, innan antalet sjunker igen, säger han.

Under pandemin sjönk antalet giftermål kraftigt. Är det för tidigt att prata om en pandemieffekt?

– Nej, jag skulle nog säga att den redan påverkar. Det tillfördes få nya äktenskap till riskpoolen under pandemin, och även om skilsmässorna också gick ner fortsatte folk att skilja sig. Det blir en selektionseffekt, de äktenskap som blev kvar är mer stabila.

En annan faktor är ekonomin. Ökade kostnader, högre räntor och sjunkande bostadspriser spelar in och gör att färre skiljer sig.

– Så är det, i alla fall på kort sikt. Man kan ha svårt att se hur man ska få det att gå ihop om man skiljer sig. Bara häromdagen läste jag i DN om hur mycket ett särbopar sparade på att flytta ihop – det kunde vara över 10 000 i månaden. När man skiljer sig ökar kostnaderna på motsvarande sätt. Har bostadspriserna dessutom sjunkit kanske man måste sälja bostaden med förlust också, vilket utgör ytterligare en stark ekonomisk restriktion, säger Glenn Sandström.

Och på längre sikt då?

– Det är lite mer oklart, det finns faktorer som påverkar i båda riktningarna. Med stigande arbetslöshet ökar risken för skilsmässa, framför allt om det är mannen som blir arbetslös. Män tenderar att hantera arbetslöshet sämre än kvinnor – de har större risk för missbruk och större risk för depression vid långvarig arbetslöshet. Att bli arbetslös är dåligt för båda könen, men med mer påtagligt negativa effekter bland män. Det kanske har med könsroller att göra, att mer av mannens självkänsla är knuten till arbetet till exempel.

En ytterligare faktor Glenn Sandström nämner är en allmän oro i världen.

– Vi hade pandemin som följdes av krig, klimatkris och osäkerhet. Man pratar ibland om en permacrisis, en ständigt pågående kris och det gör att riskaversionen ökar och man blir mindre benägen att bryta upp. Man vet vad man har men inte vad man får.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 16:39

Nio personer åtalas för skjutningar och sprängningar

Polis.2

Skjutning mot en lägenhetsdörr i Södertälje i januari. Foto: Alexander Isa

Nio personer åtalas för bland annat sprängdåd i Stockholm och skjutningen mot en lägenhetsdörr i Södertälje. Två av de misstänkta personerna som nu åtalas är från Södertälje.

I januari skakades Stockholmområdet av flera sprängattacker, inklusive i områden som Akalla, Upplands Bro och Upplands Väsby. Dessa händelser kopplas till den ökande våldsvågen i regionen. Sammanlagt har polisen lyckats knyta och åtala ett antal personer, däribland medlemmar av Foxtrotnätverket och dess ledare Rawa Majid, även känd som ”Kurdiske räven.”

I det omfattande åtalet ingår även fallet med skjutningen mot en lägenhetsdörr på Astrabacken i Södertälje den 25 januari. Enligt uppgifter ska gärningsmannen ha skjutit mot fel dörr. Den tilltänkta måltavlan var, enligt källor, en av Sveriges mest kända rappartister – som går under pseudonym.

Polisen på plats efter skjutningen vid Astrabacken. Foto: Alexander Isa

– Jag bedömer att måltavlorna för sprängningarna och dörrskjutningen i det här åtalet har kopplingar till ett av de kriminella nätverken i Stockholm. De som åtalas har i olika utsträckning kopplingar till ett motstående nätverk, säger senior åklagare Alexandra Bittner.

De inblandade är samtliga män och befann sig i åldern mellan 17 och 30 år när brotten begicks. Bland dem finns två som är från Södertälje, en 27-åring och en 26-åring.

27-åringen åtalas för skjutningen mot lägenhetsdörren på Astrabacken. Han misstänks även för grovt olaga hot samt grovt vapenbrott mellan den 25–30 januari i Södertälje. Dessutom åtalas han för allmänfarlig ödeläggelse, där han misstänks tillsammans med en man i 30-årsåldern ha varit inblandad i sprängningen i Upplands Väsby den 29 januari.

26-åringen från Södertälje misstänks vara den som låg bakom skjutningen mot lägenhetsdörren i Södertälje och som tillhandahöll vapnet som användes av 27-åringen.Han åtalas för flera fall av anstiftan, inklusive skjutningen, grovt olaga hot, grov allmänfarlig ödeläggelse samt medhjälp till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor för sprängningen i Upplands Väsby. Enligt polisuppgifter till LT var sprängningen riktad mot Foxtrotnätverkets sprängexpert.

Natten mot den 1 februari – en vecka efter skjutningen vid Astrabacken – beskjuts ännu en lägenhetsdörr, denna gång på Storgatan, bara ett stenkast från platsen där den senaste skjutningen inträffade. På adressen är den åtalade 27-åringen skriven.

Läs även: – Två skjutningar mot lägenhetsdörrar – Skotten trängde igenom dörren

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 07:30
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 12:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors