Företag i fokus:

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525, länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Allvarlig brist på ungdomsbostäder i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Arkivbild

I Södertälje råder en allvarlig brist på bostäder för ungdomar. 54 procent av ensamboende 20–30 åringar har inte möjlighet att köpa en etta, visar en rapport från Riksbyggen. Regeringen har fått ett konkret förslag om ett startlån som kan hjälpa tusentals unga vuxna.

– Kontantinsatsen är det största hindret när en ung vuxen ska köpa en bostad. Idag finns inga särskilda lånemöjligheter för unga, trots att många aktörer under lång tid har efterfrågat det, säger Johanna Bjurskog i ett pressmeddelande, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Bostadsbrist är ett problem över hela Sverige, och i 61 kommuner har hälften eller fler av ensamboende 20–30 åringar inte möjlighet att köpa en etta. Områden runtomkring Stockholm och Göteborg är några av de mest utsatta områdena.

För att fler unga vuxna ska kunna äga sitt boende tog Riksbyggen fram ett förslag om ett startlån, kallat Ungbolån.

– Ett så här stort samhällsproblem kräver politiska lösningar. Därför behöver regeringen snarast införa ett startlån för unga vuxna. Det skulle omedelbart underlätta för tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens förslag Ungbolån:

  • Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18–35 år
  • Lånet omfattar maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde med ett tak på 300 000 kr per person
  • Låntagaren står själv för de återstående 5 procenten av kontantinsatsen
  • Banker kan precis som tidigare bevilja lån upp till 85% av marknadsvärdet
  • Räntan på lånet består precis som studiestödet av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration och är inte avdragsgill
  • Lånet är amorteringsfritt under maximalt fem år
  • Amorteringskrav två tillämpas inte

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 22:20

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors