Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Allvarlig brist på ungdomsbostäder i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Arkivbild

I Södertälje råder en allvarlig brist på bostäder för ungdomar. 54 procent av ensamboende 20–30 åringar har inte möjlighet att köpa en etta, visar en rapport från Riksbyggen. Regeringen har fått ett konkret förslag om ett startlån som kan hjälpa tusentals unga vuxna.

– Kontantinsatsen är det största hindret när en ung vuxen ska köpa en bostad. Idag finns inga särskilda lånemöjligheter för unga, trots att många aktörer under lång tid har efterfrågat det, säger Johanna Bjurskog i ett pressmeddelande, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Bostadsbrist är ett problem över hela Sverige, och i 61 kommuner har hälften eller fler av ensamboende 20–30 åringar inte möjlighet att köpa en etta. Områden runtomkring Stockholm och Göteborg är några av de mest utsatta områdena.

För att fler unga vuxna ska kunna äga sitt boende tog Riksbyggen fram ett förslag om ett startlån, kallat Ungbolån.

– Ett så här stort samhällsproblem kräver politiska lösningar. Därför behöver regeringen snarast införa ett startlån för unga vuxna. Det skulle omedelbart underlätta för tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens förslag Ungbolån:

  • Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18–35 år
  • Lånet omfattar maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde med ett tak på 300 000 kr per person
  • Låntagaren står själv för de återstående 5 procenten av kontantinsatsen
  • Banker kan precis som tidigare bevilja lån upp till 85% av marknadsvärdet
  • Räntan på lånet består precis som studiestödet av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration och är inte avdragsgill
  • Lånet är amorteringsfritt under maximalt fem år
  • Amorteringskrav två tillämpas inte

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 22:20

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors