Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors