Företag i fokus:

DEBATT: Majoriteten klarar inte av effektiv styrning

Boel-Alex-Lars

Styrande majoritet, Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M), Lars Greger (MP). Foto: Lucas T.

Majoriteten i fullmäktige har lagt ett förslag till mål och budget som är alldeles hopplöst att tolka. I majoritetsbudgeten finns det fem “prioriteringar”, tio “KF-mål”, tio “Uppdrag”, 61 “fokusområden för budgetperioden” och 62 “nämndspecifika satsningar”. Det är alltså totalt 148 politiska styrsignaler i ett och samma styrdokument.

Samtidigt finns det en nästintill oändlig mängd andra styrdokument, handlingsplaner och policys. Den här djungeln av byråkrati skapar ineffektivitet i kommunorganisationen. Det gör att personal och resurser som hade kunnat göra nytta går till pappersvändande byråkrati och administration istället för kommunal kärnverksamhet.

Ta till exempel de tio KF-målen. Det första KF-målet handlar om att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor i Södertälje, och det låter ju bra, men det finns inte någon tillhörande indikator för att mäta hur det här målet uppfylls. Alla kan nog ställa sig bakom att barn och unga ska ha goda uppväxtvillkor, men om det inte finns ett tydligt sätt att mäta just detta blir målet bara tomma ord och luddigheter. Mäter man inte, vet man inte.

”Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet”

Ett annat problem är den oklara hierarkin mellan styrsignalerna. Vad händer när man i slutet på året måste välja mellan att uppfylla ett “fokusområde för budgetperioden” eller en “nämndspecifik inriktning”? Är en “prioritering” fortfarande prioriterad om den hamnar i konflikt med ett uppdrag? Det hela blir väldigt rörigt. Framförallt blir det alldeles för detaljstyrande och svårtolkat för förvaltningen. Det går inte att effektivt styra en kommun på det här sättet. 

Det är inte konstigt att överdetaljerade och otydliga styrdokument uppstår när de förhandlas mellan två partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, som i grund och botten har helt olika vision för vilket samhälle vi ska leva i, ska försöka komma överens. När det inte finns någon tillit så behöver man skriva avtal och överenskommelser om minsta lilla detalj.

”Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje.” – Metin Hawsho (L)

Att skattemedel rinner ut i sanden på grund av ineffektivitet är i grunden ett svek mot skattebetalarna. Det är naturligt att en gigantisk organisation som en kommun med tusentals anställda kommer att vara komplex och svår att överblicka och att viss ineffektivitet kommer att finnas. Då måste politiker ta ansvar för att inte förvärra situationen.

Politiken ska vara tydlig med vilken riktning kommunen ska gå i och vad som ska uppnås under året, hur det ska göras är förvaltningens uppdrag. Det är därför förvaltningen över huvud taget finns, de besitter spetskompetens och sakkunskap som vi politiker aldrig kommer kunna besitta. Att försöka detaljstyra förvaltningen skapar otydlighet och ineffektivitet.

Vi Liberaler vill se en helt ny styrmodell för Södertälje. Vi menar att Södertälje har fyra stora utmaningar under mandatperioden: skola, jobb och näringsliv, trygghet och samhällsbyggnad. Inom dessa politikområden har vi pekat ut olika mål med tillhörande indikatorer för att se om målen faktiskt uppnås. Exakt hur målen uppnås är inte, inom rimlighetens gräns, upp till oss politiker att avgöra.

Metin Hawsho,
gruppledare, Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Kraftig minskning av butiker i Södertälje

Lokal

Montagebild

Södertälje har sedan 2017 sett en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med var sjunde butik som har stängt ner, det rapporterar nyhetsbyrån Newsworthy.

Sedan 2017 har Södertälje kommun bevittnat en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med en markant ökning av tomma lokaler i stadens centrum. Denna utveckling är i linje med en nationell trend där Sverige sett en 7 procentig minskning av butiksantalet.

Enligt nya siffror från Handelsrådet och HUI Research har Södertälje drabbats hårdare än genomsnittet, med en nedgång som överstiger det nationella snittet. Specifikt är det butiker som säljer sällanköpsvaror, inklusive kläder och böcker, samt dagligvaruhandeln som har upplevt de största minskningarna.

Även Nykvarns kommun har känt av trenden, med en minskning från 17 butiker år 2017 till 12 butiker år 2022.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 06:59

Södertäljeborna gör minst ränteavdrag i Stockholms län

Pixnio miniraknare-

Foto: Pixnio

Danderyds invånare toppar listan över ränteavdrag i länet, medan Södertälje hamnar sist. – Ränteavdraget har ökat och är nu på den högsta nivån sedan 2013, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

En ny statistik från SCB visar att invånarna i Danderyd gjorde de största ränteavdragen i genomsnitt under 2022, med ett snitt på över 18 000 kronor per hushåll. Detta belopp är nästan tre gånger högre än genomsnittet för hela riket, som ligger på 6 500 kronor per hushåll.

Efter Danderyd är det Lidingö, Vellinge och Vaxholm som utmärker sig med höga genomsnittliga ränteavdrag. Södertälje placerar sig dock sist i Stockholms län, där det genomsnittliga ränteavdraget endast är 6 600 kronor per hushåll för 2022, vilket är marginellt högre än rikssnittet.

I Nykvarn ligger genomsnittet på 10 000 kronor, vilket visar på betydande lokala variationer inom länet. Denna statistik baseras på deklarationsdata till Skatteverket och lyfter fram intressanta skillnader i hur invånarna i olika delar av Stockholms län och Sverige nyttjar möjligheten till ränteavdrag.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 05:19
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 05:19

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors