Företag i fokus:

Nu kan superlångtradarna rulla genom Nykvarn och Södertälje

langa_lastbilar_puff_E6.jpg_1800

Foto: W.carter, Wikmedia Commons

På fredag öppnas 600 mil vägar för långa – upp till 34,5 meter – lastbilar. Bland annat på E4 och E20 i Södertälje och Nykvarns kommun.

Nu kan lastbilarna bli nästan tio meter längre än tidigare. Den 1 december öppnar de första svenska vägarna för långa lastbilar, eller fordonståg, på upp till 34,5 meter. Den nya längden är en del i Trafikverkets arbete med att öka effektiviteten i transportsystemet – mer lastyta per transport.

– På systemnivå räknar vi med att det ska minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken med fyra till sex procent. Vi vet också att olycksfrekvensen är kopplat till antalet lastbilar – med färre lastbilar blir det färre olyckor, säger Calle Holmström, strategisk planerare på Trafikverket.

Här får långa lastbilar köra i Nykvarn och Södertälje

Till att börja med öppnas ett nästan 600 mil statligt vägnät vilket når ungefär 160 av 290 kommuner från Ystad till Haparanda. I Södertälje och Nykvarns kommun öppnas E4 och E20.

Så ser de nya vägskyltarna för färdväg för långa fordonståg ut. Bild: Transportstyrelsen

– I ett första läge har vi begränsat oss till de här vägarna, fokus har legat på hög vägstandard och att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. När det gäller huvudvägnätet är det till väldigt stor del möteseparerade vägar – och i de fall de inte är det har vi haft hårda krav på geometrin. För anslutningsvägarna har vi inte haft några krav på möteseparering, där har vi i stället tittat på körfältsbredd i relation till hastighet och om det finns separata gång- och cykelvägar, säger Calle Holmström.

Vägnätet som öppnas nu når drygt hälften av landets kommuner.

– På lång sikt är målsättningen att fler vägar ska öppnas. Nyttorna vi ser blir större ju fler kommuner som omfattas av nätet. Vi börjar redan nu att utvärdera hur det fungerar med de första vägarna för att kunna täppa igen luckor. Kanske är det möjligt att sänka kraven på dem utan att trafiksäkerheten påverkas. Kanske ser vi att vi behöver investera för att höja vägstandarden på sina håll. Sen alltid svårt att sätta tidsplan, när vi inkluderar fler vägar, säger Calle Holmström.

Här kommer de långa lastbilar att passera. Graf: Newsworthy

Ser ni några risker för trafiksäkerheten?

– Egentligen inte. Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter om fordonen, och det är väldigt tydligt att de ska ha samma framkomlighet som andra lastbilar. Sedan gör vi det här på ett begränsat antal vägar än så länge.

Finns det risk för att gods som skulle ha gått på järnväg istället flyttar till vägarna?

– Vi tror att den risken är väldigt liten. Det handlar snarare om att transportsystemen utvecklas för att komplettera varandra.

Vägarna öppnar på fredag – finns det några fordon än?

– I de kontakter vi har med åkeribranschen har jag upplevt att det finns ett stort intresse. Sedan har nog många velat avvakta med att beställa fordon innan allt är klubbat och klart. Jag tror på en successiv ökning av antalet långa lastbilar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 13:16
Senast uppdaterad: 27 november 2023 13:16

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors