Företag i fokus:

Nu kan superlångtradarna rulla genom Nykvarn och Södertälje

langa_lastbilar_puff_E6.jpg_1800

Foto: W.carter, Wikmedia Commons

På fredag öppnas 600 mil vägar för långa – upp till 34,5 meter – lastbilar. Bland annat på E4 och E20 i Södertälje och Nykvarns kommun.

Nu kan lastbilarna bli nästan tio meter längre än tidigare. Den 1 december öppnar de första svenska vägarna för långa lastbilar, eller fordonståg, på upp till 34,5 meter. Den nya längden är en del i Trafikverkets arbete med att öka effektiviteten i transportsystemet – mer lastyta per transport.

– På systemnivå räknar vi med att det ska minska utsläppen från den tunga lastbilstrafiken med fyra till sex procent. Vi vet också att olycksfrekvensen är kopplat till antalet lastbilar – med färre lastbilar blir det färre olyckor, säger Calle Holmström, strategisk planerare på Trafikverket.

Här får långa lastbilar köra i Nykvarn och Södertälje

Till att börja med öppnas ett nästan 600 mil statligt vägnät vilket når ungefär 160 av 290 kommuner från Ystad till Haparanda. I Södertälje och Nykvarns kommun öppnas E4 och E20.

Så ser de nya vägskyltarna för färdväg för långa fordonståg ut. Bild: Transportstyrelsen

– I ett första läge har vi begränsat oss till de här vägarna, fokus har legat på hög vägstandard och att trafiksäkerheten inte påverkas negativt. När det gäller huvudvägnätet är det till väldigt stor del möteseparerade vägar – och i de fall de inte är det har vi haft hårda krav på geometrin. För anslutningsvägarna har vi inte haft några krav på möteseparering, där har vi i stället tittat på körfältsbredd i relation till hastighet och om det finns separata gång- och cykelvägar, säger Calle Holmström.

Vägnätet som öppnas nu når drygt hälften av landets kommuner.

– På lång sikt är målsättningen att fler vägar ska öppnas. Nyttorna vi ser blir större ju fler kommuner som omfattas av nätet. Vi börjar redan nu att utvärdera hur det fungerar med de första vägarna för att kunna täppa igen luckor. Kanske är det möjligt att sänka kraven på dem utan att trafiksäkerheten påverkas. Kanske ser vi att vi behöver investera för att höja vägstandarden på sina håll. Sen alltid svårt att sätta tidsplan, när vi inkluderar fler vägar, säger Calle Holmström.

Här kommer de långa lastbilar att passera. Graf: Newsworthy

Ser ni några risker för trafiksäkerheten?

– Egentligen inte. Transportstyrelsen har tagit fram föreskrifter om fordonen, och det är väldigt tydligt att de ska ha samma framkomlighet som andra lastbilar. Sedan gör vi det här på ett begränsat antal vägar än så länge.

Finns det risk för att gods som skulle ha gått på järnväg istället flyttar till vägarna?

– Vi tror att den risken är väldigt liten. Det handlar snarare om att transportsystemen utvecklas för att komplettera varandra.

Vägarna öppnar på fredag – finns det några fordon än?

– I de kontakter vi har med åkeribranschen har jag upplevt att det finns ett stort intresse. Sedan har nog många velat avvakta med att beställa fordon innan allt är klubbat och klart. Jag tror på en successiv ökning av antalet långa lastbilar.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2023 13:16
Senast uppdaterad: 27 november 2023 13:16

Berusad knivman greps i centrala Södertälje

730F65B8-D1C9-4595-B059-83290484B8D0

Arkivbild.

En berusad man viftade med en kniv i centrala Södertälje, men tack vare allmänheten kunde mannen snabbt gripas av polis.

På torsdagskvällen, vid 22-tiden, larmades polisen till en park i centrala Södertälje angående en knivman. Enligt polisens uppgifter hade mannen en kniv gömd innanför jackan som han viftade med. En polispatrull som befann sig i närheten blev tillkallad av personer som hade observerat knivmannen.

När mannen fick syn på polisen försökte han springa från platsen, men polisen hann ikapp och kunde gripa den berusade mannen i 25-årsåldern. Det är ännu oklart om polisen misstänker att han har begått något brott.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 09:02
Senast uppdaterad: 7 juli 2023 09:02

Så kan föreningslivet få ut mer av Allmänna arvsfonden

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Nahir Oyal och Johan Rolander, beviljades miljonbidrag av allmänna arvsfonden.

Efter ett par år av pandemi kom höga elpriser, en rusande inflation och en oro över världsläget. Nu gäller det att se ljuset i tunneln och inte missa de möjligheter som faktiskt finns. Den 7 juni beslutade Arvsfondsdelegationen att förbättra möjligheterna för landets föreningar att få stöd för byggnation av lokaler och anläggningar. För de föreningar i Stockholms län som vill satsa är vi beredda att göra det möjligt, skriver Hans Andersson från Allmänna arvsfonden.

Med tanke på omständigheterna är det inte konstigt att vi sett en tydlig nedgång i antalet projektansökningar från civilsamhället till Allmänna arvsfonden de senaste tre åren. Nu verkar det dock som att det vänt eftersom antalet ansökningar ökat det senaste halvåret. Frågan är om Stockholms föreningar hänger med på den trenden?

Utökade möjligheter till stöd
En förutsättning för de flesta ideella verksamheter är tillgången till lokaler eller anläggningar. Från och med september i år kommer Arvsfondens finansiering att öka från 70 till 80 procent av kostnaderna vid en byggnation. Det gör att föreningars behov av annan kompletterande finansiering minskar, vilket kan vara avgörande för en liten förening, som överväger att bygga nytt eller bygga om. Dessutom höjs maxbeloppet från fem till sex miljoner kronor. Arvsfondens nya och förmånligare regler införs av flera anledningar. För det första är lokaler och anläggningar av stor betydelse för våra målgrupper, för det andra har ideella föreningar drabbats hårt av pandemin och för det tredje finns det pengar i Allmänna arvsfonden. Pengarna ska inte samlas på hög, utan göra nytta för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättningar.

(Annonslänk)

En ny lagstiftning har gett Arvsfonden ökade möjligheter att finansiera även andra typer av utvecklingsprojekt än byggnationer. Inte minst ingår numera personer över 65 år som en av fondens målgrupper. Det kan röra sig om utveckling av verksamheter, metoder, arbetssätt, hjälpmedel med mera. Arvsfonden finansierar projekt inom allt från livsavgörande teman som hedersvåld, suicid och habilitering till teman som musik, film och idrott. De krav som nu ställs på sådana projektansökningar har blivit något lägre. Sammantaget har fler föreningar från Stockholms län möjlighet att få fler utvecklingsprojekt finansierade.

Samtidigt vet vi att det är stora skillnader mellan länen på hur mycket projektmedel som delas ut. Kronoberg var det län som under 2022 fick mest stöd ur Allmänna arvsfonden per invånare i länet. Det visar Arvsfondens Projektbarometer. Stockholms län hamnade på nittonde plats bland landets 21 län. Under 2022 betalade fonden ut totalt 52 miljoner kronor till 31 projekt i Stockholms län – varav ett var Södertäljebaserade Hero of the talk som beviljades nästan 5,9 miljoner kronor.

De flesta arvsfondsprojekt är samarbeten mellan ideella organisationer och offentliga aktörer, inte minst kommuner. Jag hoppas att föreningar och offentliga aktörer i Stockholms län ser möjligheterna med de nya reglerna för stöd från Arvsfonden.

Hans Andersson,
enhetschef Arvsfondsavdelningen, Kammarkollegiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 juli 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors