Företag i fokus:

Här delar guldpojkarna ut julkort till äldre

Mariekall-1

Från vänster; Emilia Ek, anställd vid boendet, Johannes, Emanuel, Torleif Johansson och Livia.

Under lördagen spred Assyriska FF:s P15 Gold-lag julkänslor genom att dela ut julhälsningar till boende på Mariekällgården, ett initiativ som mötts med öppna famnar.

– Besöket togs emot med glädje, det var kul att barnen tänker på oss, säger Torleif Johansson, som bor på Mariekällgården, till Telgenytt.

I en hjärtvärmande gest har de unga fotbollsspelarna i Assyriska FF P15 Gold, bestående av pojkar födda 2015, tagit initiativet att skapa en bro mellan generationer. Under söndagen besökte de vård- och omsorgsboendet Mariekällgården där de överlämnade handskrivna julkort till de boende, spridande glädje och gemenskap i julens anda.

Detta initiativ är en del av lagets projekt ”Gyllene tider”, som syftar till att öka interaktionen mellan de unga spelarna och äldre generationer.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

– Projektet Gyllene Tider föddes bland föräldrarna. Vi ville visa barnen att det handlar inte enbart om att vara en bra fotbollsspelare, man måste vara en bra spelare utanför planen också. Att bry sig om andra, visa värme och respekt, säger lagledaren för Assyriskas pojkar födda 15, Jan Noah, till Telgenytt.

Ser ni detta som ett återkommande inslag.
– Ja, vi bör minst hålla på till vi slår om till Sommartider,säger Jan och skrattar. Tanken är att vi ska göra liknande samhällsinsatser flera gånger. Jag vet att några av föräldrarna filar på nästa insats. Vi vill gärna inspirera andra lag och föreningar att hänga på oss. Tänk om alla knattelag skickar julkort till alla äldreboenden i staden. Det skulle kännas sakralt.

Responsen från äldreboendet på initiativet var överväldigande positiv. Vårdarna och de boende, inklusive Torleif, som laget fick tillfälle att träffa, tog emot dem med stor glädje. Överraskningen och uppskattningen syntes tydligt i deras reaktioner. Personalen på boendet visade sig också vara mycket hjälpsamma och stöttande under besöket.

Förutom besöket och skicka personliga julhälsningar, har laget också bjudit in de äldre att närvara vid deras fotbollsmatcher, vilket ger de boende en möjlighet att uppleva spänningen och gemenskapen på fotbollsplanen.

– Ja, vi kommer gärna om det inte finns något viktigare, som till exempel läkarbesök, säger Torleif, som tog sig tiden att ungås med barnen under besöket.

Följer du några lokal lag?
– Jag följer Sportklubben, SSK. Det har jag gjort sedan länge. Förr spelade de i Månskensrinken, då bodde jag precis bredvid, så jag kunde komma och gå när jag ville.

Assyriska FF:s P15 Gold. Foto: Privat

Finns det något speciellt budskap i julkorten?
– Förutom God Jul-hälsningar har barnen beskrivit två saker: deras bästa julminne och vad de ska bli när de blir stora. Vi tänkte att det skulle ge mottagarna en tillbakablick på cirka 60-70 år till när de var barn och hade drömmar, säger lagledaren Jan Noah.

Vad tycker pojkarna om att göra denna fina insats?
– I början förstod de inte riktigt varför, men ju fler gånger vi pratade om det och julkorten började trilla in, så började den ena överträffa den andra med ännu ett avancerat julkort. Barnen kände att de gjort något bra och viktigt, en känsla av ödmjukhet infann sig. De tyckte att det var extra kul att detta fått uppmärksamhet av den lokala tidningen förstås, säger han till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 december 2023 15:57
Senast uppdaterad: 3 december 2023 19:04

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Första spadtaget för Nykvarns nya vätgastankstation

937beaf95331cd3f_org

Malin Ehrle och Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun. Pressbild.

Nilsson Energy påbörjar bygget av två nya vätgastankstationer i Sverige, en i Göteborg och en i Nykvarn, med förväntat färdigställande till sommaren.

Nykvarns kommun, tillsammans med Nilsson Energy, tar nu steg mot att stärka den gröna energiinfrastrukturen genom att etablera en vätgastankstation vid avfarten till Nykvarn. Platsen anses vara en viktig knutpunkt för tunga transporter, och den nya stationen förväntas bland annat bidra till minskad miljöpåverkan.

– Det känns roligt att vi nu kommer i gång med markarbetena i Nykvarn, vilka beräknas vara klara i början på juni. När markarbetet är klart påbörjas installation och driftsättning av all utrustning. Om allt går som planerat kommer första kunden kunna tanka vätgas senare i sommar, säger Malin Ehrle, Head of Projects på Nilsson Energy.

Förutom Nykvarn, kommer Nilsson Energy även att bygga en vätgastankstation vid Port 6 i Göteborgs Hamn, en av de platser i Sverige med hög trafik av lastbilar. Dessutom etablerade företaget Sveriges första publika vätgastankstation i Mariestad år 2018, vilket markerar deras pågående arbete inom detta område.

– Nilsson Energy tar ledarrollen i den gröna energirevolutionen och det är inspirerande att se hur de förverkligar visionen om en hållbar framtid, inte bara för företaget utan för samhället som helhet. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av denna vätgasmack och hur den kommer att bidra till att forma vårt samhälles hållbara framtid, säger Anders Önbäck, kommunstyrelsens ordförande i Nykvarns kommun.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 29 januari 2024 00:42

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors