^{Foto: Pexels}

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

^{Foto: Pxhere}

En äldre person drabbades av stroke, men närstående blev aldrig informerade av boendet. Nu konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, brister vid ett av kommunens vård- och omsorgsboende.

En äldre drabbades av stroke på ett boende i Södertälje och hade ramlat ur sin rullstol. Han fördes till sjukhus vård, men närstående blev inte informerade om händelsen. En vecka efter fallet kontaktades anhöriga, men från sjukhuset och inte från boendet. Kort därefter avled den äldre personen.

En anmäl upprättades till IVO av närstående som vill att se en förbättring och för att undvika liknande situationer i framtiden.

I utredningen fann IVO att vård- och omsorgsboendet inte hade säkerställt att prioriteringsordningen för information till närstående vid akut sjukdom var känd av alla medarbetare. Sjuksköterskan som arbetade den aktuella dagen uppgav hög arbetsbelastning som den troligaste orsaken till att hon inte kontaktade närstående.

Som åtgärd för att undvika liknande situationer i framtiden kommer vårdgivaren säkerställa att prioriteringsordningen finns i respektive områdespärm som patrullsjuksköterska bär med sig under sitt arbetspass.