Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Försäljning av utmätt egendom från kriminella ökar kraftigt

Kronofogden

Foto: Alexander Isa

Försäljningen av utmätt egendom via nätauktioner nådde nya höjder förra året, med en total summa som översteg 165 miljoner kronor – nästan en fördubbling jämfört med 2019. En kraftig ökning noterades även i Södertälje, rapporterar Nyhetsbyrån Siren.

En betydande ökning i nätförsäljningen av egendom, utmätt från skuldsatta personer, har observerats under det senaste året. Enligt sammanställd data uppgick den totala försäljningen till över 165 miljoner kronor på nätauktioner över hela landet under 2023, vilket är nästan en fördubbling från 2019.

Uppsala ledde försäljningsstatistiken med det högsta totalbeloppet på över 19 miljoner kronor, tätt följt av Sundbyberg och Malmö. I Södertälje noterades också en markant ökning, där försäljningen steg från cirka 4 miljoner kronor 2022 till nästan 9 miljoner kronor under 2023.

En av huvudfaktorerna bakom den markanta ökningen i nätförsäljning av utmätt egendom är en ny lag som infördes den 1 augusti 2022. Lagen möjliggör för Kronofogden att, med polisens assistans, utmäta tillgångar från skuldsatta personer utan att behöva vara fysiskt närvarande. Denna åtgärd riktar sig främst mot att bekämpa organiserad brottslighet genom att utmäta gods från kriminella, vilka har skulder till både brottsoffer och Kronofogden.

(Annonslänk)

Bland de utmätta föremålen dominerade personbilar när det gäller försäljningsvärde, med en total summa som översteg 100 miljoner kronor under 2023. Smycken och husbilar var andra populära kategorier, med försäljningar på nästan 9 miljoner respektive cirka 6 miljoner kronor.

Försäljningen inkluderade även en mängd unika objekt, som ett 50-tal Gucci-kepsar, ungefär 170 skyddsvästar och runt 150 padelracketar, vilket belyser den breda spektrum av föremål som erbjuds via dessa nätauktioner.

Denna trend understryker den växande populariteten och effektiviteten av digitala auktionsplattformar, med Kronofogden som arrangerar sådana auktioner på över 30 platser runt om i Sverige, vilket möjliggör en bredare tillgång till försäljning av utmätt egendom.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 02:04

Så många skriver högskoleprovet på lördag

Högskoleprovet Pressbild: UHR/Eva Dalin

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Det står klart att vårens högskoleprov, som äger rum den 13 april, lockar 78 338 deltagare, en ökning med 6 273 jämfört med förra året. Även i Södertälje och Nykvarn är det många som anmält sig till provet.

(Annonslänk)

Den 13 april är det dags för tusentals hoppfulla att ta sig an vårens högskoleprov, där intresset visat sig vara större än någonsin. I Stockholm ensamt har 25 226 personer anmält sitt intresse, en ökning med 13,5 procent från föregående år. Totalt sett har hela landet sett en uppgång på 8,7 procent i antalet anmälningar. Detta speglar provets betydelse som en viktig del i antagningsprocessen till högre utbildningar, där ett gott resultat kan öka chanserna att bli antagen där platserna är få.

För att rusta sig inför provet, som innefattar 200 frågor inom ett brett kunskapsområde, erbjuder, bland annat Studera.nu, värdefulla tips och gratis övningsmaterial. Vikten av att komma väl förberedd betonas, där bland annat repetition av gamla prov och säkerställande av giltig legitimation på provdagen är avgörande.

Resultaten från provdagen förväntas bli tillgängliga den 4 juni, medan provfrågor och facit publiceras redan den 15 respektive 17 april på Studera.nu. Med detta omfattande förberedelsestöd hoppas många deltagare på att maximera sina chanser för framgång.

I Södertälje och Nykvarn är det 545 respektive 74 personer som anmält sig.

Pressbild: UHR/Eva Dalin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 8 april 2024 13:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors