Företag i fokus:

Färre skadas av fyrverkerier – antalet vårdfall halverat

Fyrverkerier_over_Stockholm_2011-2012

Foto: Holger.Ellgaard, Wikimedia Commons

När 2024 rings in i helgen kommer ett tjugotal svenskar att skadas så pass allvarligt av fyrverkerier att de behöver uppsöka sjukvård. Men trenden är tydligt minskande, även i Stockholms län. 

– Antalet olyckor har minskat märkbart, säger Rolf Weinander vid enheten för hantering av explosiva varor på MSB.

De två senaste nyåren har drygt 20 personer per årskifte kommit till landets akutmottagningar med fyrverkeriskador. Det visar MSB:s årliga undersökning av fyrverkeriskador under nyårshelgen, som Newsworthy gått igenom. 

Sedan 2010 rör det sig om totalt drygt 430 skadade. Antalet varierar från år till år – nyåret 2020/2021 rapporterades till exempel 34 personer, nyåret innan 18 – men över tid är trenden minskande. Åren 2010–2015 skadades i snitt drygt 40 personer per nyårsafton, de senaste fem åren låg snittet på 24 personer. 

– Vi har en sjunkande trend när det gäller olyckor, säger Rolf Weinander.

Färre fyrverkeriskadade patienter i Stockholms län

MSB:s undersökning är en enkät till akutmottagningar runt om i landet, och det finns inte några regionalt nedbrutna siffror för just nyårsafton. Däremot visar Socialstyrelsens patientregister hur många som sökt sluten eller specialiserad öppenvård på grund av explosion av fyrverkeripjäs varje år.

Graf framtagen av Newsworthy.

Den här statistiken bekräftar att fyrverkeriskadorna minskar. I Region Stockholm har antalet patienter som sökt sluten eller specialiserad öppenvård minskat från 24,8 per år i snitt i början av 10-talet till 12,4 per år under 2018-2022. Antalet har med andra ord halverats. Som mest har 31 patienter rapporterats i regionen, under 2015.

Under första kvartalet 2023 – vilket inkluderar nyårsnatten – har fyra patienter registrerats i Region Stockholm med fyrverkeriskador.

Skärpta regler

Under de senaste 20 åren har reglerna kring fyrverkerier skärpts. I början av 2000-talet blev smällare tillståndspliktiga. 2014 infördes tillstånd för stora raketer med en krutvikt över 75 gram. Och sedan 2019 omfattas alla raketer med styrpinne av tillståndskrav. 

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

– Det kan absolut ha bidragit till minskningen. Anledningen till att vi införde bestämmelsen med stora raketer var en olycka, där en 13-åring fick ena benet helt söndersprängt av en raket och fick amputera det. Sedan 2014 har vi inte haft någon som fått så allvarliga skador som vi känner till, säger Rolf Weinander.

Att det säljs färre fyrverkerier – för några år sedan talade Sveriges Fyrverkeribranschförbund om en 20-procentig nedgång jämfört med millennieskiftet – påverkar också. 

– Kanske är det så att intresset har minskat generellt. Det pågår alltid en ganska häftig debatt. Sedan har det varit för mycket stök och missbruk kring fyrverkerier och det kan ha gjort att fyrverkerier fått dåligt rykte och många väljer att inte skjuta några själva. Kanske är det de som verkligen är intresserade som fortfarande håller på, säger Rolf Weinander.

Tre av fyra skadade är män

2013 rapporterades det senaste dödsfallet i en fyrverkeriolycka i landet, enligt MSB. Under 00-talet avled fyra personer, vid fyra olika tillfällen – alla män i åldersgruppen 17 till 27 år. 

Sett över tid har raketer stått för flest olyckor, men deras andel har minskat kraftigt sedan mitten av 10-talet. Tre av fyra som skadats vid nyårsfiranden sedan 2010 har varit män. Knappt hälften var åskådare. Drygt var tredje hade skador på händer eller armar, var fjärde på ansikte eller huvud och var femte ögonskador. 

– I de allra flesta fall beror det på att man gjort fel. Ofta brännskador på händer och armar för att man håller fyrverkeripjäsen i handen. Fyrverkerier är EU-godkända, testade och säkra, och följer man instruktionerna så händer det väldigt sällan olyckor. I så fall är det funktionsfel, säger Rolf Weinander.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 december 2023 13:51
Senast uppdaterad: 30 december 2023 13:51

Här är läget på elmarknaden i Nykvarn och Södertälje

Eluttag

Foto: Alexander Isa

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, högsta konsumtionen sedan 2016 och större export än import hela tiden. Här är månadsrapport om elmarknaden, analyserat av Newsworthys.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Elpriserna ökade i Nykvarn och Södertälje i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Södertälje tillhör. Månadspriset var 82 öre per kilowattimme, vilket är 49 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i november 2022 – kostade en kilowattimme 131 öre.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Nykvarn och Södertälje inträffade mellan klockan 16 och 17 den 30 november, då kostade en kilowattimme 295 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Läs även: – Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 december 2023 01:22

Dyster månad: Bostadspriserna fortsätter att falla

Villa

Foto: Pexels

Bostadspriserna föll med 1,4 procent i november i Sverige som helhet och faller för tre månader i rad.

– Sedan förra vårens toppnoteringar har nu bostadspriserna fallit med nästan 15 procent i Sverige som helhet. Vi börjar nu helt klart närma oss det totala prisfall om 20 procent som vi har spått sedan en längre tid tillbaka, säger Robert Boije.

November var en svår månad för bostadsförsäljningen i Sverige, enligt SBAB:s och Boolis bostadsindex. Bostadspriserna sjönk överlag med 1,4 procent, där villapriserna föll med 0,8 procent och lägenhetspriserna med 0,7 procent. Prisfallet var mest påtagligt i Norra Sverige, särskilt för villor.

Villapriserna föll november med 1,8 procent i Sverige som helhet, med undantag för Mellersta Sverige där priserna ökade med 1,1 procent. Detta indikerar en övergripande nedgång i villapriserna på 0,6 procent när man beaktar säsongspåverkan och andra tillfälliga effekter.

Priserna på både lägenheter och villor förväntas fortsätta minska.

– Ett mycket stort utbud och att många bostadsrättsföreningar troligen kommer att höja sina månadsavgifter markant vid årsskiftet och även därefter till följd av det kraftigt höjda ränteläget, talar rimligen för fortsatt prispress på lägenheter framöver, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Jämfört med förra våren har bostadspriserna sjunkit med nästan 15 procent, där lägenhetspriserna minskat med 10,5 procent och villapriserna med 17 procent. De nuvarande prisnivåerna är de lägsta sedan 2015 för lägenheter och 2017 för villor. När man tar hänsyn till inflationen, har de reala bostadspriserna sjunkit med 26 procent sedan förra våren, med lägenhetspriserna ner 22 procent och villapriserna 28 procent.

Allt fler bostädet “Snart till salu” på bostadsmarknaden.
Säljare väljer nu allt oftare att preliminärt lista sina bostäder till ”Snart till salu” för att utvärdera marknadsintresset. Medan en del är beredda att sälja inom kort, föredrar andra att invänta ett mer fördelaktigt anbud.

Denna taktik, känd som förhandsmarknaden, har ökat markant under de senaste fem åren och utgör idag nästan hälften av alla bostadsannonser på Booli. Det bör dock noteras att denna trend varierar geografiskt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 3 december 2023 16:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors