Företag i fokus:

Så mycket dyrare blir det att besöka läkare efter årsskiftet

Lakare

Foto: Pexels

Med start från den 1 januari kommer invånare att mötas av höjda avgifter inom både sjukvården och kollektivtrafiken, enligt en rapport från tidningen Mitt.

I takt med det nya året kommer inte bara SL-taxan att höjas; även avgifter inom sjukvården kommer att se en ökning. Den enhetstaxa på 250 kronor som introducerades 2022 för besök på vårdcentraler, hos specialister eller närakut kommer nu att splittras och höjas.

För besök inom primär- och specialistvård justeras avgiften upp till 275 kronor, medan ett besök på närakuten kommer att kosta 375 kronor. Avgiften för att besöka akutsjukhusens mottagningar förblir oförändrad på 400 kronor.

Artiklen fortsätter efter annonsen 

(Annonslänk)

Högkostnadsskyddet, som är avsett att begränsa kostnaderna för personer inom öppen vård, kommer att höjas med 100 kronor till 1 400 kronor. Priset för receptbelagda läkemedel kommer att öka från 2 600 kronor till 2850 kronor.

För de som behöver inläggning på sjukhus, kommer avgiften att öka med tio kronor, vilket resulterar i en kostnad på 130 kronor per vårddag. Trots dessa ökningar, kommer vissa tjänster att förbli kostnadsfria eller se minskade avgifter. Bland annat blir vaccination mot kikhosta gratis för gravida från den 1 mars.

Vård fortsätter att vara kostnadsfri för alla under 18 år, med undantag för akutbesök som kostar 120 kronor. Även personer över 85 år kommer att fortsätta att erhålla gratis vård, men kommer att debiteras 130 kronor per dag för sjukhusvistelser.

Högkostnadsskyddet fungerar så att när en persons vårdavgifter når 1 400 kronor inom en tolvmånadersperiod, erhålls ett frikort som gäller i ett år från det första registrerade vårdbesöket. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel reduceras stegvis tills taket på 2 600 kronor nås, varefter patienten erhåller ett frikort för resten av perioden. Dessa förändringar är en del av en bredare anpassning av avgiftsstrukturen inom sjukvården och kollektivtrafiken.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 4 januari 2024 16:36

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

SENASTE NYTT: Förbund kräver ersättning av kommunen

Kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun står inför rättsliga påföljder efter att ha utfört bakgrundskontroller på anställda på ett sätt som bryter lagen. Vårdförbundet agerar nu för sina medlemmar.

Förra månaden avslöjade SVT att kommunledningen i Södertälje bröt mot lagen när de påbörjade olagliga bakgrundskontroller förra året och att de även tecknade avtal med ett dyrare säkerhetsbolag.

Södertälje kommun betalar 900 kronor per anställd för en bakgrundskontroll som utförs av säkerhetsföretaget Nordic Aigis AB. Andra säkerhetsbolag, som erbjuder liknande tjänster, fakturerar mellan 100 och 300 kronor per person.

Boel Godner och Elof Hansjons (S). Deras initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Kort efter SVT:s avslöjanden beslutade Justitieombudsmannen, JO, att rikta allvarlig kritik mot Södertälje kommun och att även informera regeringen och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om lagöverträdelserna. Det resulterade i att stadsdirektören, Magnus Gyllestad, satt ned foten och stoppade kommunledningens olagliga bakgrundskontroller, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons (S).

Läs även: – INSÄNDARE: Lagöverträdelsen kommer kosta kommunen dyrt

Nu kräver Vårdförbundet att Södertälje kommun ersätter de anställda efter de olagliga bakgrundskontrollerna. Förbundet medger delar av kommunens motivering, vilken är att förhindra organiserad brottslighet inom den offentliga verksamheten, men poängterar att bekämpningen måste ske med lagliga medel.

– Men Södertälje har agerat olagligt och kränkt våra medlemmars rätt till sina egna personuppgifter. Därför kräver vi att kommunen omgående upphör med bevakningen och ersätter medlemmarna, säger Emma Jonsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Stockholm. 

– Vi vill bidra på det sätt vi kan för att stoppa kriminella som hotar våra medlemmar och säkra tilliten till offentlig sektor. Men den personliga integriteten kan inte köras över på det här sättet, säger Emma Jonsson.

Relakterade artiklar: – Kommunskandalen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2023 17:15
Senast uppdaterad: 7 november 2023 17:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors