Företag i fokus:

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Södertälje kommun

Arkivbild

Initiativet tryggare Södertälje har tidigare lyfte behovet av samverkan mellan föreningsliv, kommun och kyrkor i syfte att få till ännu fler förebyggande insatser för att hejda ungdomsvåldet. Initiativet pekade också på behovet av att lyfta allt det positiva som sker i vår stad. Trots detta har tonläget trappats upp, vi ser tyvärr en trend där politiker, tjänstemän och enskilda poliser svepande och stigmatiserande pekar ut södertäljebor som presumtiva kriminella.

Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminalitet.

Södertälje har fortsatt att förknippas med dödskjutningar, gängkriminalitet och handel med droger. Vi ser också en annan otrygghet, än den fysiska, växer sig allt starkare. Denna dubbla otrygghet ger de tre modiga skribenterna Hulya Koc, Sanny Shamoun och Yelda Hadodo uttryck för i sina insändare – å ena sidan hotet från den organiserade brottligheten å andra sidan konsekvenserna av stigmatisering av assyrier/syrianer som spridit sig.

Man ska naturligtvis inte förringa eller tiga ihjäl problem med kriminalitet. Det vill ingen! Samtidigt måste även konsekvenserna av en negativ bild av Södertälje och gruppen assyrier/syrianer som sprids börja belysas, analyseras och ifrågasättas. Vi möter många medlemmar som vittnar om samma utsatthet och exkludering som skribenterna ovan. Ungdomar av assyriskt/syrianskt ursprung, som på förhand känner sig utpekade som kriminella, stigmatiserade och utsatta, får begränsade livsval. 

”Man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering”

En oroväckande utveckling är också att allt fler blivit tysta, så väl enskilda som representanter för föreningar och organisationer, vågar inte ifrågasätta eller uttrycka sin åsikt offentligt. Det för tankarna till den tystnadskultur som fanns i våra hemländer och som alltjämt finns där.

Vi ser också att den assyrisk/syrianska representationen inom politiken och bland högre chefer i kommunen är nästintill obefintlig. Med tanke på att vi utgör 30-40 procent av södertäljeborna kan man inte tycka annat än att det är märkligt och kan vara ett uttryck för strukturell diskriminering. 

Kommunen har även svårt att marknadsföra sig som en bra plats att leva, arbeta och verka i. Att så mycket fokus och uppmärksamhet ges åt en klick som ägnar sig åt brott är inte konstruktivt och konsekvensen kan bli att brott och kriminalitet normaliseras och det är en farlig väg som vi bör undvika. Vi behöver oftare lyfta allt det goda och positiva som sker i Södertälje. För vilka andra kyrkor och föreningar kan samla flera hundra barn i regelbundna aktiviteter och flera tusen barn och deras familjer till ett jul- och luciafirande nyligen?

Ett varumärkesarbete bygger på att se, värdesätta och förmedla en identitet som är unik för Södertälje. Vad är mer unikt än Södertäljes befolkning, dess moderna historia, religionen och det rika unika natur- och kulturutbudet som finns här. 

Det pågår enorma ideella insatser varje dag för att ge barn och unga en meningsfull fritid. Vi behöver en dialog om hur vi tillsammans skapar bättre förutsättningar för det goda, för jämlikhet och inkludering som är minst lika viktigt som att bekämpa brottslighet. Nu måste alla goda krafter i vår stad stå enade, sluta smutskasta Södertälje och börja bygga tillit! 

Nedanstående organisationer, som tillsammans representerar en betydande andel av stadens medborgare, vill fokusera på det goda och kommer därför att bjuda in de politiska partierna till ett dialogmöte. 

För Initiativet tryggare Södertälje

Besim Aho,
ordf. S:t Jacobs församling

Birgitta Kaya,
ordf. S:t Afrem församling

Polin Shahho,
ordf. S:t Gabriel församling

Sonya Aho,
ordf. Assyriska föreningen

Siros Melkemichel,
ordf. Syrianska föreningen

Läs även: – Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 januari 2024 12:24
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Telge Återvinning tar täten i textilåtervinning

8ed86b9e5c8dfcc5_org

Pressbild: Telge/Philip Squire

Telge Återvinning förbereder sig för att öppna en ny anläggning under 2024, med målet att hantera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta initiativ är ett steg mot att uppfylla de nya kraven för textilinsamling som träder i kraft 2025.

Med en ökad medvetenhet om textilindustrins miljöpåverkan tar Telge Återvinning ett viktigt kliv framåt i kampen mot klimatförändringar. Deras nya anläggning, som planeras vara i drift hösten 2024, kommer att ha förmågan att sortera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta är ett svar på den utökade skyldigheten för kommuner att samla in och hantera textilavfall, en förändring som träder i kraft från och med 1 januari 2025.

– Vår nya försorteringsanläggning kommer att effektivisera textilhanteringen ytterligare. Idag skickas majoriteten av Sveriges insamlade textilavfall vidare till certifierade anläggningar i EU för återanvändning och återvinning. Med Telge Återvinnings anläggning försorteras flödet redan i Sverige och vi kan skicka önskat material direkt till svensk textilåtervinningsindustri och kvalitetssäkra övrig textil för återanvändning, Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning i ett pressutskick.

Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning. Pressbild: Telge/Patrik Fjellström

Textil- och klädbranschen är känd för att vara en av de mest resurskrävande industrierna, ansvarig för upp till 10 procent av de globala klimatutsläppen. I ett försök att förlänga livscykeln för textilprodukter, har regeringen lagt ett ansvar på kommunerna att effektivt separera textilier från annat avfall. Redan under 2022 började Telge Återvinning förbereda för detta nya ansvar genom att införa egna textilinsamlingspunkter runt om i kommunen.

Den nya försorteringsanläggningen är inte bara ett steg framåt för Telge Återvinning, utan en viktig milstolpe för hela Mälardalsregionen. Genom att öka kapaciteten för att hantera textilavfall, underlättar anläggningen för kommunerna att uppfylla de kommande insamlingskraven och bidrar till en mer hållbar hantering av resurser.

– Vi välkomnar alla kommuner i Sverige att höra av sig till oss för en kostnadseffektiv och hållbar lösning av deras insamlade textilier, säger Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:24

Telgenytt önskar gott nytt år

PEXELS

Foto: Pexels

Från oss på Telgenytt i Södertälje önskar vi er alla ett Gott Nytt År, fyllt med förnyad energi och positiva förväntningar inför 2024.

Som vi nu står vid skiftet av året, välkomnar vi på Telgenytt 2024 med öppna armar. Det är en tid för reflektion över de erfarenheter vi samlat under det gångna året, och en tid för att blicka framåt med hopp och optimism.

Som en lokalt förankrad tidning, ser vi fram emot att fortsätta rapportera, engagera och växa tillsammans med er. Vi på Telgenytt vill ta detta tillfälle att tacka er för fortsatta stöd och engagemang. Ert intresse och deltagande är vad som gör vår tidning levande och relevant.

Gott Nytt År.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 01:23
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors