Företag i fokus:

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Hit flyttar Södertäljeborna för att studera

2022_05_Skola-bok

Foto: Alexander Isa

Andelen som väljer att börja studera vid högskolor och universitet utanför hemlänet har ökat i landet det senaste decenniet, men i Södertälje kommun är trenden inte fullt så tydlig. Newsworthy har sammanställt de nya Södertäljestudenternas favoritdestinationer.

Den gång veckan startade vårterminen för de flesta av landets högskolestudenter. Någonstans omkring 30 000 av dem är högskolenybörjare, som inte studerat på högskola tidigare. Newsworthy har tittat närmare på de senaste årens statistik över högskolenybörjare, och var de väljer att studera. 

Den populäraste högskolan för nya Södertäljestudenter var förra vårterminen – den senaste det finns publicerad statistik för – Stockholms universitet, dit 67 av 199 högskolenybörjare sökte sig.

(Annonslänk)

Vårterminen 2023 började omkring 46 procent av de 199 nya studenterna från Södertälje kommun studera vid en högskola eller ett universitet utanför hemlänet. I hela Stockholms län var andelen som började studera utanför hemlänet 50 procent.

Andelen ”hemlänsstudenter” var i fjol något högre än året innan, och något mindre än 2010. I riket som helhet finns det en trend mot att allt färre börjar studera nära hemorten. Samtidigt har det blivit vanligare med distanskurser. Att andelen hemmastudenter minskar behöver alltså inte betyda att fler flyttar från hemorten – det kan också bero på att fler väljer att studera på distans.

Här började Södertäljebor studera förra vårterminen

LärosäteLänAntal studenter från Södertälje
Stockholms universitetStockholms län67
Södertörns högskolaStockholms län23
Mälardalens universitetVästmanlands län · Södermanlands län13
Uppsala universitetUppsala län · Gotlands län12
Linköpings universitetÖstergötlands län8
Göteborgs universitetVästra Götalands län7
Högskolan i GävleGävleborgs län6
Högskolan DalarnaDalarnas län6
MittuniversitetetVästernorrlands län · Jämtlands län5
Luleå tekniska universitetNorrbottens län5
Karolinska institutetStockholms län5
Kungl. Tekniska högskolanStockholms län5
LinnéuniversitetetKronobergs län · Kalmar län4
Karlstads universitetVärmlands län4
Örebro universitetÖrebro län4
Blekinge tekniska högskolaBlekinge län3
Högskolan i SkövdeVästra Götalands län3
Högskolan i BoråsVästra Götalands län3
Umeå universitetVästerbottens län2
Röda Korsets högskolaStockholms län2
Marie Cederschiöld högskolaStockholms län2
Malmö universitetSkåne län2
Högskolan VästVästra Götalands län1
Högskolan i HalmstadHallands län1
Enskilda Högskolan StockholmStockholms län1
Högskolan KristianstadSkåne län1
Akademi för Ledarskap och TeologiÖrebro län · Stockholms län · Västra Götalands län · Skåne län · Jönköpings län · Västerbottens län1
Lunds universitetSkåne län1
Högskolan i JönköpingJönköpings län1
Sophiahemmet högskolaStockholms län1

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:15

Skolsköterska anmäls efter hundratals brister

SKola Skolsköterska läkare barn pexels-pavel-danilyuk-5998458

Foto: Pexels

En omfattande granskning av en skolsköterskas journaler i Nykvarns kommun har avslöjat en rad avvikelser, inklusive uteblivna hälsokontroller och vaccinationsuppföljningar. Skolsköterskan har anmälts för hundratals brister.

En detaljerad journalgranskning vid en skolsköterskemottagning i Nykvarn har avslöjat allvarliga brister i hanteringen av elevhälsan. Initialt upptäcktes drygt 30 bevakningar, vissa flera år gamla utan dokumenterad uppföljning. Vidare granskning har lett till upptäckten av totalt cirka 256 fall där hälsobesök, kontroller, vaccinationer och andra uppföljningar inte genomförts som de ska.

(Annonslänk)

Utöver de enskilda fallen har hela klasser gått miste om hälsobesök och specifika kontroller, med exempel på elever i årskurs fem och sex som inte genomgått grundläggande syn- eller hörselkontroller. Vidare inspektion av mottagningen avslöjade avsaknad av nödvändiga läkemedel och en oordnad hantering av pappersjournaler och dokumentation, vilket strider mot riktlinjerna för korrekt journalhantering.

För att säkerställa en grundlig hälsokontroll av eleverna vid skolstart och under det pågående skolåret, understryker rapporten vikten av att skolsköterskor regelbundet genomgår journaler för att uppdatera och komplettera hälsobesök, vaccinationer och nödvändiga kontroller. Avvikelser som upptäckts inkluderar brist på ordentlig dokumentation för nya elever, felaktigheter i inskannade journaler och en allmän brist på uppföljning för elever i behov av ytterligare hälsovårdskontroller eller vaccinationer.

Denna granskning kastar ljus på viktiga områden som kräver omedelbar åtgärd för att förbättra elevhälsotjänsterna och säkerställa att alla elever får den hälsokontroll och de vaccinationer de har rätt till enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:14

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors