Företag i fokus:

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Allvarlig brist på ungdomsbostäder i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Arkivbild

I Södertälje råder en allvarlig brist på bostäder för ungdomar. 54 procent av ensamboende 20–30 åringar har inte möjlighet att köpa en etta, visar en rapport från Riksbyggen. Regeringen har fått ett konkret förslag om ett startlån som kan hjälpa tusentals unga vuxna.

– Kontantinsatsen är det största hindret när en ung vuxen ska köpa en bostad. Idag finns inga särskilda lånemöjligheter för unga, trots att många aktörer under lång tid har efterfrågat det, säger Johanna Bjurskog i ett pressmeddelande, bostadspolitisk expert på Riksbyggen.

Bostadsbrist är ett problem över hela Sverige, och i 61 kommuner har hälften eller fler av ensamboende 20–30 åringar inte möjlighet att köpa en etta. Områden runtomkring Stockholm och Göteborg är några av de mest utsatta områdena.

För att fler unga vuxna ska kunna äga sitt boende tog Riksbyggen fram ett förslag om ett startlån, kallat Ungbolån.

– Ett så här stort samhällsproblem kräver politiska lösningar. Därför behöver regeringen snarast införa ett startlån för unga vuxna. Det skulle omedelbart underlätta för tusentals unga vuxna att köpa en egen bostad, säger Johanna Bjurskog.

Riksbyggens förslag Ungbolån:

  • Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18–35 år
  • Lånet omfattar maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde med ett tak på 300 000 kr per person
  • Låntagaren står själv för de återstående 5 procenten av kontantinsatsen
  • Banker kan precis som tidigare bevilja lån upp till 85% av marknadsvärdet
  • Räntan på lånet består precis som studiestödet av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration och är inte avdragsgill
  • Lånet är amorteringsfritt under maximalt fem år
  • Amorteringskrav två tillämpas inte

Text: Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 22:20

Elpriset stiger till nya nivåer – Bland det dyraste sedan 2019

El eluttag

Foto: Alexander Isa.

Priset på elanvändning fortsätter att stiga kraftigt. På knappt två veckor har priset per kWh ökat med över en krona och når nu nya nivåer.

Elpriset i elområde 3, som Nykvarn och Södertälje kommun tillhör, stiger i morgon till 4,79 kronor per kWh. Det är det högst dagspriset sedan i augusti. Det är det fjärde högsta dygnspriset sedan 2019 och högre än någon dag under förra vintern. Jämfört med i dag stiger elpriset med 0,25 kronor per kilowattimme.

Hushåll och företag i Södertälje med timdebiterade avtal betalar som mest 7,25 kronor per kilowattimme mellan klockan 17 och 18 då timpriset är som högst. Det är också historiskt högt. Priset under topptimmen är den sjunde högsta noteringen hittills.

(Annonslänk)

Räknar man in energiskatt och moms landar priset på 9,57 kronor per kilowattimme under den dyraste timmen. Det innebär att en timmes dammsugning, när elpriset är som högst, kostar omkring 19 kronor för den som har ett elavtal med timpris. Under den billigaste timmen mellan klockan tre och fyra skulle motsvarande dammsugning kosta cirka 8 kronor.

Elpriserna har stigit kraftigt under det senaste året. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,31 kronor per kilowattimme och nådde aldrig högre än 2,58 kronor någon enskild timme.

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 2,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär nio gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 1,46 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 december 2022 00:13
Senast uppdaterad: 13 december 2022 00:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors