Företag i fokus:

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Fastighetsägare anmäld – Gravfält schaktades bort

Gravmaskin-Pixabay-1

Bild: Pixabay

Länsstyrelsen har anmält en misstanke om fornminnesbrott i Nykvarns kommun, där ett gravfält skadats på grund av schaktning.

Det var i fjol som Länsstyrelsen i Stockholm fick kännedom om att fornlämningar skadats. Detta uppdagades efter att en privatperson observerat och rapporterat händelsen till Länsstyrelsen.

En del av fornlämningen, ett gravfält inom fastigheten, hade skadats på grund av schaktning. Enligt rapporten hade fastighetens östra del schaktats och planats ut, där synliga stenar från gravfältet flyttats till en stensträng längs tomtgränsen. Vid Länsstyrelsens besiktning i oktober 2023 konstaterades att omkring 20-25% av gravfältet hade skadats, inklusive minst två gravar.

Tidigare dialog mellan fastighetsägarna och Länsstyrelsen gällande bygglov antyder att åtgärderna kan ha varit genomförda utan tillstånd.

”Vid en eventuell ansökan hade inte tillstånd givits till schaktning vid eller på fornlämningen.”, skriver Länsstyrelsen.

Incidenten polisanmäldes gällande misstänkt om fornminnesbrott.

Länsstyrelsens bedömning är att gravfältets värde har lidit betydande skador genom dessa åtgärder, och en fullständig återställning av fornlämningen anses inte vara möjlig.

”Det vetenskapliga värdet av fornlämningen är skadat genom att gravar med dess informationsinnehåll har schaktats bort till synes i sin helhet, möjligheten till att ta till vara den informationen har gått förlorad. Det kan finnas rester kvar av gravar och/eller arkeologiska anläggningar inom ytan, beroende på vilka typ av ingrepp man har gjort inom fastigheten men Länsstyrelsen bedömer att det är mycket låg potential att lämningar finns bevarade.”, skriver Länsstyrelsen i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 16:18
Senast uppdaterad: 16 januari 2024 16:18

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors