Företag i fokus:

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

SENASTE NYTT: Förbund kräver ersättning av kommunen

Kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun står inför rättsliga påföljder efter att ha utfört bakgrundskontroller på anställda på ett sätt som bryter lagen. Vårdförbundet agerar nu för sina medlemmar.

Förra månaden avslöjade SVT att kommunledningen i Södertälje bröt mot lagen när de påbörjade olagliga bakgrundskontroller förra året och att de även tecknade avtal med ett dyrare säkerhetsbolag.

Södertälje kommun betalar 900 kronor per anställd för en bakgrundskontroll som utförs av säkerhetsföretaget Nordic Aigis AB. Andra säkerhetsbolag, som erbjuder liknande tjänster, fakturerar mellan 100 och 300 kronor per person.

Boel Godner och Elof Hansjons (S). Deras initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Kort efter SVT:s avslöjanden beslutade Justitieombudsmannen, JO, att rikta allvarlig kritik mot Södertälje kommun och att även informera regeringen och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om lagöverträdelserna. Det resulterade i att stadsdirektören, Magnus Gyllestad, satt ned foten och stoppade kommunledningens olagliga bakgrundskontroller, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons (S).

Läs även: – INSÄNDARE: Lagöverträdelsen kommer kosta kommunen dyrt

Nu kräver Vårdförbundet att Södertälje kommun ersätter de anställda efter de olagliga bakgrundskontrollerna. Förbundet medger delar av kommunens motivering, vilken är att förhindra organiserad brottslighet inom den offentliga verksamheten, men poängterar att bekämpningen måste ske med lagliga medel.

– Men Södertälje har agerat olagligt och kränkt våra medlemmars rätt till sina egna personuppgifter. Därför kräver vi att kommunen omgående upphör med bevakningen och ersätter medlemmarna, säger Emma Jonsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Stockholm. 

– Vi vill bidra på det sätt vi kan för att stoppa kriminella som hotar våra medlemmar och säkra tilliten till offentlig sektor. Men den personliga integriteten kan inte köras över på det här sättet, säger Emma Jonsson.

Relakterade artiklar: – Kommunskandalen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2023 17:15
Senast uppdaterad: 7 november 2023 17:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors