Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Kraftig minskning av butiker i Södertälje

Lokal

Montagebild

Södertälje har sedan 2017 sett en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med var sjunde butik som har stängt ner, det rapporterar nyhetsbyrån Newsworthy.

Sedan 2017 har Södertälje kommun bevittnat en betydande nedgång i antalet fysiska butiker, med en markant ökning av tomma lokaler i stadens centrum. Denna utveckling är i linje med en nationell trend där Sverige sett en 7 procentig minskning av butiksantalet.

Enligt nya siffror från Handelsrådet och HUI Research har Södertälje drabbats hårdare än genomsnittet, med en nedgång som överstiger det nationella snittet. Specifikt är det butiker som säljer sällanköpsvaror, inklusive kläder och böcker, samt dagligvaruhandeln som har upplevt de största minskningarna.

Även Nykvarns kommun har känt av trenden, med en minskning från 17 butiker år 2017 till 12 butiker år 2022.

Läs även: – ”Centrumdöden” är mer aktuellt än någonsin

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 06:59

Södertäljeborna gör minst ränteavdrag i Stockholms län

Pixnio miniraknare-

Foto: Pixnio

Danderyds invånare toppar listan över ränteavdrag i länet, medan Södertälje hamnar sist. – Ränteavdraget har ökat och är nu på den högsta nivån sedan 2013, säger Daniel Kruse, statistiker på SCB.

En ny statistik från SCB visar att invånarna i Danderyd gjorde de största ränteavdragen i genomsnitt under 2022, med ett snitt på över 18 000 kronor per hushåll. Detta belopp är nästan tre gånger högre än genomsnittet för hela riket, som ligger på 6 500 kronor per hushåll.

Efter Danderyd är det Lidingö, Vellinge och Vaxholm som utmärker sig med höga genomsnittliga ränteavdrag. Södertälje placerar sig dock sist i Stockholms län, där det genomsnittliga ränteavdraget endast är 6 600 kronor per hushåll för 2022, vilket är marginellt högre än rikssnittet.

I Nykvarn ligger genomsnittet på 10 000 kronor, vilket visar på betydande lokala variationer inom länet. Denna statistik baseras på deklarationsdata till Skatteverket och lyfter fram intressanta skillnader i hur invånarna i olika delar av Stockholms län och Sverige nyttjar möjligheten till ränteavdrag.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 mars 2024 05:19
Senast uppdaterad: 4 mars 2024 05:19

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors