Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Rymde från HVB-hem – Döms för förberedelse till mord

IMG_9728

Foto: Polisen

Den 15-årige som greps i Skärholmen med en skarpladdad pistol hade rymt från ett HVB-hem dagar innan gripandet. Han har nu dömts till sluten ungdomsvård för förberedelse till mord och grovt vapenbrott.

(Annonslänk)

Den 11 januari greps pojken i Skärholmens centrum, beväpnad med en laddad pistol, ammunition, magasin och bilder på måltavlan. Enligt polisen sökte pojken efter en specifik person, men stoppades av vaksamma poliser. Detta inträffade drygt en vecka efter att han avvikit från ett HVB-hem, den 2 januari

Polisen, som arbetade civilklädd, fattade misstankar mot den delvis maskerade pojken som rörde sig mållöst runt shoppingcentret. Vid kontroll påträffades ett laddat vapen i pojken byxlinning, vilket senare visade sig vara en kraftfull 9 mm pistol.

Förutom vapnet hade pojken en krypterad kommunikationsenhet, innehållande bevis på att han sökte en specifik person. Kommunikation och bilder, sparat i pojkens telefon, styrkte misstankarna om förberedelse till mord. Vidare utredning bekräftade pojkens inblandning i en pågående konflikt mellan kriminella nätverk, med bevis som kopplade honom till specifika adresser och regelbundna förflyttningar i området.

Den 15-årige pojken fångades av flera övervakningskameror den 11 januari. Här fångades han sittandes i Skärholmens centrum och letade efter den tilltänkta måltavlan.
Foto: Polisen

En omfattande utredning, där telefonkommunikation och taxiresor analyserades, visade att pojken planerade att utföra ett mord inom en pågående konflikt mellan kriminella grupper i Södertälje. Han besökte upprepade gånger en bostad i Hovsjö och tillbringade dessutom åtminstone en natt där, efter att ha rymt från sitt HVB-hem den 2 januari.

Trots att pojken inte uttalade sig under rättegången, ansåg tingsrätten att bevisningen var tillräcklig för att fälla honom.

Domstolens beslut grundades på omfattande bevisning, inklusive kommunikation och rörelsemönster från pojkens mobiltelefon, vilket resulterade i en dom för förberedelse till mord och grovt vapenbrott. Påföljden bestämdes till sluten ungdomsvård i ett år och två månader.

Foto: Polisen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 00:52

Länsstyrelsen godkänner utökad skyddsjakt på dovhjort

nature-animal-wildlife-deer-horn-stag-32858-pxhere.com_

Foto: Pexels

Länsstyrelsen reviderar sitt tidigare beslut och tillåter nu en utökning av skyddsjakt på dovhjortar för att minska skador på grödor i Nykvarn och Södertälje kommun.

Länsstyrelsen har ändrat sitt beslut från den 7 november 2023, vilket innebär en utökning av skyddsjakten med ytterligare 25 dovhjortar, specifikt hindar och kalvar. Detta justerade tillstånd gör det möjligt för totalt 60 dovhjortar att fällas fram till den 31 mars 2024 på flera fastigheter i Nykvarn och Södertälje kommun.

(Annonslänk)

Beslutet, som omprövades efter en ansökan från berörd part på grund av fortsatt höga skador på grödor, grundas på rapporteringen av de redan fällda 32 dovhjortarna och de framgångsrika åtgärderna under skyddsjakten. Trots användning av skrämselmetoder, som fyrverkerier och stängsel, kvarstår behovet av ytterligare avskjutning.

Länsstyrelsen bedömer att den utökade kvoten inte kommer att överstiga det antal som krävs för att skadorna på grödor ska minska under tillståndsperioden, och understryker att dovhjortsstammen bör regleras under ordinarie jakttid på dagtid. Det nya beslutet gäller omedelbart och inkluderar ett förbehåll att det kan återkallas om det finns särskilda skäl.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 mars 2024 17:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors