Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Södertälje värd för prestigefylld stadsutvecklingskonferens

Sveriges-centrumutvecklare2

Styrelsen för Sveriges Centrum & Platsutvecklare på plats i Södertälje. Foto: Södertälje City

Södertälje stod nyligen som värdstad för Key City Group årskonferens, där fokus lades på framtidens stadskärna och utveckling med deltagande av Sveriges ledande städer. – Södertälje är på rätt väg inom branschen, säger Aljosa Lagumdzija, VD på Södertälje City. 

Södertälje har cementerat sin plats som en nyckelspelare inom stadsutvecklingssektorn genom att nyligen vara värd för årskonferensen för Key City Group, ett framstående nätverk som samlar Sveriges största städer, däribland Södertälje. Detta markerade första gången staden välkomnade konferensen, vilket ytterligare stärker dess ställning inom branschen.

Konferensen, som sträckte sig över två dagar, samlade experter och beslutsfattare från Malmö, Stockholm, Göteborg, Norrköping, Linköping, Västerås, Uppsala och Helsingborg. De deltog i djupgående diskussioner och workshops om en mängd ämnen, inklusive AI-trender, platssamverkan, trygghet och fastighetsutveckling, vilket bidrog till en inspirerande och tankeväckande atmosfär.

Aljosa Lagumdzija, VD på Södertälje City.

– Det är en bekräftelse på att Södertälje är på rätt väg inom branschen och inom stadsutvecklingsforumet. Vi är stolta över att vara en destination som drar till sig uppmärksamhet och samtidigt aktivt bidrar till utvecklingen av framtidens städer, säger Aljosa Lagumdzija, VD på Södertälje City. 

Styrelsen för Sveriges Centrum & Platsutvecklare deltog också och engagerade sig i produktiva samtal.

De fick även en unik möjlighet att uppleva Södertäljes stadskärna genom en guidad tur, där de bland annat kunde se pågående projekt som det nya hotellet vid Marenplan, initiativ för vinterbelysning samt olika aktiviteter och evenemang. Denna insyn i samarbetet mellan kommunen, fastighetsägare och näringslivet gav värdefulla perspektiv på stadens utvecklingsarbete.

Under den två dagar långa konferensen besökte gruppen även Stora Torget i centrum.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 17:41

Ovanligt billig el i Södertälje och Nykvarn idag

Skarmavbild-2024-02-01-kl.-02.46.57

Martin Olsson, Newsworthy

Elpriset i elområde 3, som Södertälje och Nykvarns kommun tillhör, ligger i idag på 8 öre per kWh. Det är ovanligt lågt för den här tiden på året. 

Dygnspriset på el är idag, den 1 februari, 0,08 kronor i elområde 3 på den nordiska elbörsen Nordpool. Det är ett anmärknigsvärt lågt pris om vi jämför med hur det sett ut under motsvarande tid på året sedan 2019. Jämfört med i dag sjunker elpriset med 0,13 kronor per kilowattimme. 

(Annonslänk)

Hushåll och företag i Södertälje och Nykvarn med timdebiterade avtal betalar som mest 0,46 kronor per kilowattimme mellan klockan 19 och 20 då timpriset är som högst. 

Elen är som billigast mellan klockan 04 och 05. Då är priset rentav negativt: −2,8 öre per kilowattimme. 

Minuspriser på el är ovanliga, men har börjat förekomma allt oftare de senaste åren. Minuspriset påverkar framför allt elkunder med timavtal. Konsumenter betalar även energiskatt och moms på elpriset. Det innebär att den billigaste minustimmen inte kommer att ge några pengar tillbaka i praktiken.

Även om elpriserna i morgon alltså är förhållandevis låga så har de stigit under de senaste två åren. År 2020 låg snittpriset vid den här tiden på året på 0,24 kronorper kilowattimme och nådde aldrig högre än 0,50 kronor någon enskild timme. 

De senaste 30 dagarna har snittet legat på 0,80 kronor per kilowattimme, alltså ungefär tre gånger så högt som 2020. Förra året var motsvarande siffra 0,94 kronor per kilowattimme.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 februari 2024 02:51

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors