Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Telge Återvinning tar täten i textilåtervinning

8ed86b9e5c8dfcc5_org

Pressbild: Telge/Philip Squire

Telge Återvinning förbereder sig för att öppna en ny anläggning under 2024, med målet att hantera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta initiativ är ett steg mot att uppfylla de nya kraven för textilinsamling som träder i kraft 2025.

Med en ökad medvetenhet om textilindustrins miljöpåverkan tar Telge Återvinning ett viktigt kliv framåt i kampen mot klimatförändringar. Deras nya anläggning, som planeras vara i drift hösten 2024, kommer att ha förmågan att sortera textilavfall från hela Mälardalsregionen. Detta är ett svar på den utökade skyldigheten för kommuner att samla in och hantera textilavfall, en förändring som träder i kraft från och med 1 januari 2025.

– Vår nya försorteringsanläggning kommer att effektivisera textilhanteringen ytterligare. Idag skickas majoriteten av Sveriges insamlade textilavfall vidare till certifierade anläggningar i EU för återanvändning och återvinning. Med Telge Återvinnings anläggning försorteras flödet redan i Sverige och vi kan skicka önskat material direkt till svensk textilåtervinningsindustri och kvalitetssäkra övrig textil för återanvändning, Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning i ett pressutskick.

Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning. Pressbild: Telge/Patrik Fjellström

Textil- och klädbranschen är känd för att vara en av de mest resurskrävande industrierna, ansvarig för upp till 10 procent av de globala klimatutsläppen. I ett försök att förlänga livscykeln för textilprodukter, har regeringen lagt ett ansvar på kommunerna att effektivt separera textilier från annat avfall. Redan under 2022 började Telge Återvinning förbereda för detta nya ansvar genom att införa egna textilinsamlingspunkter runt om i kommunen.

Den nya försorteringsanläggningen är inte bara ett steg framåt för Telge Återvinning, utan en viktig milstolpe för hela Mälardalsregionen. Genom att öka kapaciteten för att hantera textilavfall, underlättar anläggningen för kommunerna att uppfylla de kommande insamlingskraven och bidrar till en mer hållbar hantering av resurser.

– Vi välkomnar alla kommuner i Sverige att höra av sig till oss för en kostnadseffektiv och hållbar lösning av deras insamlade textilier, säger Vesa Hiltula, vd på Telge Återvinning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:24

Telgenytt önskar gott nytt år

PEXELS

Foto: Pexels

Från oss på Telgenytt i Södertälje önskar vi er alla ett Gott Nytt År, fyllt med förnyad energi och positiva förväntningar inför 2024.

Som vi nu står vid skiftet av året, välkomnar vi på Telgenytt 2024 med öppna armar. Det är en tid för reflektion över de erfarenheter vi samlat under det gångna året, och en tid för att blicka framåt med hopp och optimism.

Som en lokalt förankrad tidning, ser vi fram emot att fortsätta rapportera, engagera och växa tillsammans med er. Vi på Telgenytt vill ta detta tillfälle att tacka er för fortsatta stöd och engagemang. Ert intresse och deltagande är vad som gör vår tidning levande och relevant.

Gott Nytt År.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 januari 2024 01:23
Senast uppdaterad: 1 januari 2024 01:23

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors