Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Förre Assyriska tränaren Peter Antoine har avlidit

Skarmavbild-2023-10-14-kl.-07.27.56

Bild: Skrämdump

”En karismatisk person med stor karaktär och en mäktig röst som uttalade det som först kom upp i hjärtat”, så beskrivs den tidigare Assyriskalegenden som har gått bort vid 79 års ålder.

Fotbollstränaren och tv-personligheten Peter Antoine har avlidit vid 79 års ålder till följd av lunginflammation. Han bodde i Hällevik under en längre tid och kämpade med benröta från 2017, vilket ledde till att han amputerade sitt högra ben.

Peter Antoine, som var känd för sin intensiva tränarstil, kom till Assyriska och Bårsta IP 1998 med sin tyska speltaktik. Han tränade Södertäljelaget fram till 2001, men tvingades att lämnade på grund av fysiska besvär. Fotbollsprofilen hann under sin tid även träna lag som Mjällby AIF och Gefle IF.

Född i Tyskland 1944 under andra världskriget, var Peter Antoine även en uppskattad tv-kommentator i Tipslördag på TV4 under 2000-talet. Under sina sista år bodde Antoine permanent i Hällevik, där han avled den 12 oktober 2023.

Bortgången har haft en djup påverkan på både Assyriska-fans och Södertäljeklubben, som minns honom med kärlek och värme.

– Vi kunde vinna mot alla lag vi mötte. Vi uppnådde stora framgångar speciellt kvalet till Allsvenskan 1999. Under den perioden hade vi en slogan som löd på följande sätt: vi spelade med tysk disciplin, svensk organisation och assyrisk teknik. Peter var en man med stor karisma, bestämd, visste vad han ville. Han tog plats och sa alltid vad han tyckte. Han trivdes hos oss i AFF kände sig hemma här, säger Metin Tasci, ungdomstränaren och kapten under Antoines tid, till klubben.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 07:36
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 07:36

Positiv ökning i Södertälje – Nykvarn fortfarande i topp

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Förra året såg vi en positiv ökning av andelen elever som gick ut grundskolan i Södertälje kommun med behörighet till gymnasiets yrkesprogram. Men ny statistik visar på stora regionala ojämlikheter.

Andelen elever som avslutade grundskolan med behörighet till gymnasiets yrkesprogram ökade förra året i Södertälje kommun med en förbättring på 5 procentenheter jämfört med året innan. Totalt var 82,3 procent behöriga till gymnasiet, enligt Skolverkets senaste statistik.

Nykvarn tappade 0,7 procent, men toppar fortfarande med 95,6 procents elevbehörighet.

Trots detta finns det betydande regionala skillnader i hela landet, med över 70 skolor där mer än en tredjedel av eleverna inte uppnår gymnasiebehörighet, och ett tiotal skolor där inte ens hälften gör det, särskilt i större städer.

– Alla elever ska ha samma chans att lyckas, oavsett var de bor. I dag ser vi hur svensk skola slits isär och det är totalt oacceptabelt, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.

I Stockholms län varierar resultaten, med över 95 procent gymnasiebehöriga elever i Danderyd och Nykvarn, medan siffran sjönk till 80 procent i Norrtälje. Nationellt sett låg gymnasiebehörigheten på 85 procent förra läsåret, vilket är liknande nivå som tidigare. Södertäljes elever överträffar dock rikssnittet. För att bli behörig att söka till yrkesprogram måste eleverna få godkända betyg i svenska (eller svenska som andraspråk), engelska och matematik, samt i ytterligare fem ämnen, totalt åtta ämnen.

– För att elever ska kunna lyckas krävs lärare med rätt behörighet och särskilt stöd till de som behöver det. Det bästa receptet för att öka gymnasiebehörigheten i sin kommun är att satsa på en god arbetsmiljö för att kunna behålla och attrahera lärare och att se till att de nödvändiga resurserna finns på plats, säger Åsa Fahlén.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 05:30
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 01:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors