Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Elever avvek från skola – Tillverkade frätande bomber

Lillhagaskolan (KARTOR)

Bild: Kartor.

Elever på en skola i Nykvarn har under skoltid tillverkat flera frätande bomber, som de sedan kastade på skolans område. Detta enligt en händelse som rapporterts till Arbetsmiljöverket.

”Vår elever har under skoltid avvikit från från undervisningen tillverkat 4-5 stycken bomber. 3-4 stycken av bomberna kastades på skolans område och smällde.”, framgår det i anmälan till Arbetsmiljöverket.

Bomberna skapades med hjälp av ett starkt alkaliskt, frätande och vattenabsorberande medel som även används för rengöring av avlopp och golvbrunnar.

Enligt skolans rektor, Marika Markigianni som Lt talat med, hade eleverna med sig föremålen till skolan som de hade köpt på fritiden. Skolan har enligt rektorn samarbetat med butiken i fråga om detta för att förhindra likande incidenter.

En av bomberna, som inte detonerade, togs in av skolans personal till expeditionen och överlämnades sedan till skolans NO-lärare. Ingen elev eller personal skadades i samband med händelsen.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2023 08:55
Senast uppdaterad: 20 september 2023 09:30

Södertälje City deltar i seminarium i riksdagen

87869BE2-6EF7-4E6D-83DE-F0E47406C833

Aljoša Lagumdžija, VD för Södertälje City. Foto: Pressbild, Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

I oktober hålls ett seminarium i riksdagen för att diskutera stadskärnornas framtida utveckling. På plats kommer Aljoša Lagumdžija, VD för Södertälje City, att delta.

Riksdagsseminariet äger rum den 4 oktober med huvudtemat ”Stadskärnans framtid är av nationellt intresse.” Under förmiddagsseminariet kommer de att fördjupa sig i de utmaningar som stadskärnorna står inför idag och hur de kan möta dem.

Detta inkluderar att utforska samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn samt att analysera vad som krävs för att skapa trygghet i våra stadskärnor.

– Vi ser det som en ärofylld insats att representera Södertälje och branschen i det här nationella sammanhanget. Nu får vi möjligheten att lyfta frågor som är väldigt viktiga för våra stadskärnor och en positiv utveckling framåt, säger Aljoša Lagumdžija, VD Södertälje City

(Annonslänk)

Med på deltar bland annat Björn Bergman, VD för Svenska Stadskärnor, Oana Mihaescu, forskningschef vid Handelns Forskningsinstitut och Magnus Lindgren, VD för Tryggare Sverige.

Målet med detta seminarium är att adressera de allt mer utmanande situationer som påverkar kommuner, handel, besöksnäring och fastighetsägare. Det är av största vikt att de olika aktörerna i stadskärnan arbetar tillsammans mot en gemensam målsättning för att skapa en stadskärna som är både attraktiv och konkurrenskraftig. Dessutom är syftet att gemensamt formulera en tydlig vision för stadskärnornas framtid.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2023 08:30
Senast uppdaterad: 19 september 2023 21:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors