Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

A-traktorer exploderar i antal – Tredubblats på 10 år

76CF37A4-3F16-4364-9C92-2744F53338B4

Foto: Wikimedia Commons

Antalet A-traktorer har tredubblats i Sverige det senaste decenniet. Även i Nykvarn och Södertälje kommun ser vi en explosionsartad ökning.

Det har aldrig funnits så många A-traktorer som nu i kommunerna. I slutet av 2022 fanns 194 A-traktorer registrerade i Södertälje, nästan en fyrdubbling jämfört med 2012. I Nykvarn fanns det totalt 42 stycken registrerade i kommunen, en fördubbling jämfört med 2012.

Därmed följer kommunerna trenden i både Stockholms län och i landet som helhet. Under motsvarande period har antalet A-traktorer mer än fyrdubblats i Stockholms län och mer än tredubblats i riket som helhet.

Största procentuella ökningen i Stockholms län stod Lidingö kommun för, från fyra A-traktorer 2012 till 191 i slutet av 2022.

Sett till antalet invånare tillhör Nykvarn och Södertälje de A-traktorglesaste tredjedelen av Sveriges kommuner. A-traktortätast i Stockholms län är det i Norrtälje kommun, där det finns nio traktorer per 1 000 invånare. I Solna kommun, däremot, finns det bara tolv A-traktorer i hela kommunen.

Ändrade krav.
Det är främst under de senaste fyra åren som A-traktorerna ökat i popularitet. Enligt Trafikanalys är en del av förklaringen till ökningen att kraven för fordonen ändrades sommaren 2020, vilket gjorde det enklare att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

Graf: Newsworty

Graf: Newsworty

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 9 september 2023 21:21

DEBATT: Liberalerna sviker lärarna med anmälningsplikten

AWT2018_7522_Malmo__NPP2

Niels Paarup-Petersen, utbildningspolitisk talesperson, Centerpartiet. Pressbild

Regeringen och Sverigedemokraterna öppnar för att lärare ska kunna straffas om de inte anmäler papperslösa elever. Att skicka ut barn från Sverige har blivit viktigare än att ge barn kunskap.

Liberalerna skriver att de inte anser att lärare ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Utmärkt ståndpunkt. Problemet är bara att Liberalerna just har öppnat dörren för att så ska ske.

Innan Liberalerna gick med på att ändra i direktiven kring anmälningsplikt var alla som jobbar inom vård och undervisning undantagna i utredningsdirektiven. Lärare skulle självklart inte behöva anmäla sina elever!

Men det undantaget är nu borta. Liberalerna har tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna böjd sig för Sverigedemokraternas krav och öppnat för anmälningsplikt för lärare.

(Annonslänk)

Liberalerna hoppas att barnkonventionen ska sätta stopp för deras egna svek och hindra anmälningsplikt för lärare. Det kan då vara värt att påminna om att Sverige utvisar barn som går i svensk skola och som har levt här hela sina liv. Det stoppas inte av barnkonventionen. Varför Fredrik Malm och resten av L tror att barnkonventionen skulle hindra anmälningar, men inte utvisningar, svävar i det ovissa.

Och inte bara riskerar lärare att få anmälningsplikt på sig. Regeringen vill rent av undersöka vilket straff en lärare ska få om hen inte anmäler ett barn! Det samma gäller inom vården.

”Ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige”

Centerpartiet är med på att skuggsamhället måste bekämpas. Därför finns heller ingen annan väg än att de som fått nej och avslag måste lämna Sverige. Det är en förutsättning för en reglerad migration. Oavsett hur hårt det kan kännas i det enskilda fallet. Det är och måste vara ett jobb för polisen för att motverka skuggsamhället.

Men det betyder inte att Sverige måste bli ett angiverisamhälle. Vi kräver inte att lärare ska anmäla alla misstankar om föräldrars svartarbete. Varför måste de då anmäla redan utsatta barn och försämra deras chanser framåt i livet – vart det livet än ska levas?

En bra skola bygger på tillit och förtroende mellan lärare och elever. En anmälningsplikt driver ner en kil mellan lärare och elever och underminerar fullständigt lärarnas yrkesetik. Det kommer Centerpartiet aldrig gå med på.

Lärare ska undervisa sina elever – inte utvisa dom.

Niels Paarup-Petersen, C,
utbildningspolitisk talesperson

Tage Gripenstam, C, gruppledare Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 september 2023 16:19
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors