Företag i fokus:

INSÄNDARE: Lärandet får inte anpassas bort

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Sverige befinner sig i en läskris där ungefär var femte elev inte lär sig läsa ordentligt. Det är en allvarlig utveckling som måste vändas.

Liberalerna tar nu tillbaka skolan till grunderna, det innebär fler speciallärare och mindre särskilda undervisningsgrupper, bemannade skolbibliotek och riktiga böcker. Nya läroplaner där läsinlärning uppvärderas, samtidigt som lärarutbildningen reformeras. Nu är det dags att ta nästa steg.

Tidigare var utgångspunkten i skolan att elever med behov av extra stöd fick det i en mindre undervisningsgrupp. Den som till exempel hade svårt att knäcka läskoden fick i tidig ålder intensiv extra träning och stöd av en speciallärare tills läsförmågan satt.

Men svensk skola har som en del av 90-talets pedagogiska strömningar gått i motsatt riktning. Det ansågs som elakt att peka ut vissa elever med särskilda behov och ge dem särskild undervisning, i stället blev inkludering och individualiserad undervisning norm.

Ansvaret för att kompensera för elevers olika förutsättningar och behov har till stor del överlåtits till klassläraren, som idag förväntas anpassa och individualisera undervisningen. I vissa fall har lärare förväntats genomföra över 70 anpassningar under en och samma lektion. Samtidigt har de specialpedagogiska insatserna fått en alltmer rådgivande karaktär. Den här utvecklingen accelererade efter 2014 när regleringen kring extra anpassningar infördes i skollagen.

”Resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest”

Det har skapat en orimlig arbetssituation för lärare. Systemet med extra anpassningar riskerar även att leda till försämrat lärande, att undervisningens innehåll förenklas och att svårighetsgraden sänks. Idén att inkludera alla elever i samma klassrum och regleringen om extra anpassningar gjordes med goda intentioner, men resultatet har varit förödande, särskilt för de elever som behöver skolan som mest, och för lärares arbetssituation.

Det finns givetvis elever som har behov av hjälpmedel för att exempelvis kunna tillgodogöra sig tryckta texter eller för att skriva, och de ska få det stöd de behöver, men de allra flesta elever hade haft bättre förutsättningar att lära sig att läsa ordentligt om de hade fått intensivträning och stöd i mindre grupp.

Liberalerna menar därför att regleringen om extra anpassningar bör avskaffas och arbetet med stödinsatser förbättras, samtidigt som den överdrivna individualiseringen av en i grunden kollektiv verksamhet måste upphöra. Skolan behöver fler speciallärare som arbetar med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag. Skollagen behöver skrivas om – lärandet får aldrig anpassas bort.

Metin Hawsho,
gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 januari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Lägsta elpriserna sedan april 2021

Eluttag

Bild: Alexander Isa

Under maj månad sjönk elpriserna i Södertälje och Nykvarn. Priset på el var det lägsta sedan april 2021, men även konsumtionen var lägre än i fjol.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar Newsworthy varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden. 

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Södertälje och Nykvarn tillhör. Månadspriset i maj var 39 öre per kilowattimme, vilket är 30 öre billigare än i april. Det är det lägsta priset i området sedan april 2021. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre.

Bild: Artur Zudin, Unsplash

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras och sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme.

Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020.

Dyraste timmen i maj i Södertälje och Nykvarn inträffade mellan klockan 8 och 9 den 2 maj, då kostade en kilowattimme 148 öre. Som lägst var priset i området −12 öre. Under maj var timpriset negativt under 87 timmar. Negativa priser har noterats under sex av de senaste tolv månaderna men då har det handlat om som mest 13 timmar.

Under maj exporterade Sverige mest el till Norge, medan den största importen kom från Finland.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 juni 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 juni 2023 20:52

Brand i Saltå Kvarn – Stor påverkan på brödproduktionen

Saltå Kvarn Pressbild.

Pressbild: Saltå Kvarn i Järna.

Tidigt på söndagsmorgonen ryckte räddningstjänsten ut till Järna efter att det bröt ut brand på Saltå Kvarns.

Det var vid 05.45-tiden som SOS Alarm fick samtal om branden på Saltå Kvarns bageri i Järna. Räddningstjänstens ledningsbil var snabbt på plats och en pulversläckare användes för för att bekämpa elden.

– Det började brinna i en ugn och det pyrde även från en brödvagn. Elden kunde släckas, men lokalen fick omfattande rökskador, säger räddningstjänsten presstalesperson till Telgenytt

Under söndagsförmiddagen meddelade räddningstjänsten att situationen var under kontroll och att inga ytterligare åtgärder behövdes. Vad som orsakade branden är i nuläget okänt, men inga personskador rapporterades i samband med händelsen.

Enligt Lt har Saltå Kvarn påbörjat saneringen och kommer att bageriet kommer att hålla stängt några dagar.

– Bageriet är ju en jätteviktig del, det var så vi grundades. Det är en väldigt populär destination både lokalt och för förbipasserande. Vi hoppas att vi kan producera bröd så snabbt som möjligt, säger VDn på Saltå Kvarn, Thomas Sparrmo, till tidningen.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 juni 2023 10:00
Senast uppdaterad: 4 juni 2023 10:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors