Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Så många får rösta för första gången i EU-valet 2024

Södertälje kommun, Nykvarn. Montage Alex Ataseven

Foto: Alexander Isa

I det kommande EU-valet den 9 juni 2024, står en ny generation svenska väljare redo att lägga sina röster för första gången, med över en halv miljon unga som tar klivet in i den europeiska demokratiska processen.

– Förstagångsväljarna röstar i lägre utsträckning i Europaparlamentsvalet än riksdagsvalet, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

(Annonslänk)

Enligt en nyligen publicerad rapport från Nyhetsbyrån Siren och Statistiska centralbyrån (SCB), kommer cirka 560 000 unga svenskar att få rösta i ett Europaparlamentsval för första gången. Dessa nya väljare representerar en betydande grupp bland de 7,6 miljoner preliminärt röstberättigade svenska medborgarna.

I lokal sammanhang, utgör förstagångsväljarna sedan det senaste EU-valet 2019, en siffra på 5 314 personer i Södertälje och 733 i Nykvarn. När det gäller de som har blivit röstberättigade sedan det allmänna valet 2022, rör det sig om 279 personer i Nykvarn och ytterligare 1 961 i Södertälje.

Föräldrarnas valdeltagande spelar en betydande roll.

– Förstagångsväljare som bor hemma röstar oftast i mycket högre utsträckning än förstagångsväljare som har hunnit flytta hemifrån. Det är ett tydligt mönster, säger Solevid.

I det kommande Europaparlamentsvalet kommer cirka 560 000 unga väljare att delta för första gången, vilket utgör en del av de 7,6 miljoner som är preliminärt röstberättigade i Sverige enligt prognoser från SCB.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 mars 2024 12:05
Senast uppdaterad: 18 mars 2024 12:05

Olycka på E4 – Bil körde av vägen

Olycka brandbild räddninstjänst

Arkivbild

En bil körde av vägen på E4 nära Hölö under måndagsmorgonen, vilket ledde till utryckning av räddningstjänsten och påföljande trafikstörningar.

Tidigt på måndagen, vid 07:13, rapporterades en trafikolycka på E4 i höjd med trafikplats Hölö. En personbil hade av okänd anledning kört av vägen, vilket omgående ledde till en snabb respons från flera räddningsenheter. En bärgningsbil skickades även till platsen för att hantera det avåkande fordonet.

Händelsen orsakade inte bara en snabb insats från räddningstjänsten, utan medförde även betydande trafikstörningar under morgonens rusningstid.

Enligt polisens uppgifter har inga personskador rapporterats, och orsaken till olyckan är fortfarande oklar.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 mars 2024 08:57
Senast uppdaterad: 18 mars 2024 09:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors