Företag i fokus:

DEBATT: Låt inte Liberalerna härja fritt i skolfrågan

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

Jag tackar Metin Hawsho (L) för reaktionen på min insändare. Lite nedlåtande var allt svaret, men det förlåter jag så gärna.

Jag blev dock nyfiken på vad vi Kristdemokraterna borde lämna över till er liberaler i skolfrågan – och googlade lite. Och då hittade jag ett debattinlägg med rubriken ”Lärandet får inte anpassas bort” (SvD 2024-01-23), bland annat signerad av skolministern, som något skingrar de liberala dimridåerna. 

Efter att studerat texten framträder er ståndpunkt tydligare, men att ni lokalt inte lyckas förmedla ert budskap är knappast något Kristdemokraterna kan lastas för.

Ni betonar uppenbarligen individualiseringsansatsen och nedtoningen av grupporienterad undervisning i svensk skola. Mer differentierad undervisning är när lärare gör individuella anpassningar av lektionsinnehåll och upplägg för att möta varje elevs intressen, förmågor och förkunskaper, vilket kan både underlätta och försämra möjligheterna till lärande. Jag misstänker att vi egentligen tycker rätt lika, men hoppas att det ni talar om inte är nödvändiga anpassningar utan mer dysfunktionella anpassningar.

”Behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.”

Undervisning ska inte följa trender utan ha tydlig vetenskaplig uppbackning. Det är lätt att slänga ur sig meningar som låter catchy, som att ”inte anpassa bort lärandet” och att ”Barn med NPF-diagnoser behöver professionellt stöd från speciallärare”. Visst, speciallärare är vi inte emot, tvärtom.

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna.
Foto: Liza Simonsson

Vi vill ha fler speciallärare och behovet av speciallärare får aldrig ersättas av anpassningar.  Men de flesta NPF-diagnoser är inte speciellt tunga. Många barn med NPF-diagnoser klarar sig alldeles utmärkt – med vissa anpassningar. Det kan handla om väldigt små justeringar som alla elever, inte bara barn med speciella behov, mår bra av. Man måste här hålla två tankar i huvudet samtidigt. En elev som till exempel behöver hörselkåpor i studiesituationen måste få ha det.

Det vi behöver mer av är en medvetenhet om och förståelse för barn och elever med NPF-diagnoser. Det i sin tur leder till bättre anpassningar för lärmiljön och förebyggande av utmanande situationer. Jag välkomnar regeringens arbete med en ny skollag, bland annat i syfte att förändra regleringen om extra anpassningar. Anpassningar behövs, men låt läraren avgöra vilka anpassningar som ska göras. Anpassningar är definitivt inte synonymt med sänkta krav, som liberalerna verkar tro.

Jag är inte en liberal politiker med överlägsen kunskap om skolpolitik. Jag är bara en enkel mamma, som känner oro för mina barns skolgång. Det är just min omtanke om och oro över skolan som får mig att reflektera över slutklämmen i Hawshos replik på min debattartikel – att vi ska lämna skolfrågan till Liberalerna.  Men den senaste PISA-undersökningen, och för all del massor av annan statistik, illustrerar rätt tydligt att (L) inte ska få härja fritt på skolområdet.

Anna Syrjänen (KD)
Gruppledare

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Här är läget på elmarknaden i Nykvarn och Södertälje

Eluttag

Foto: Alexander Isa

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, högsta konsumtionen sedan 2016 och större export än import hela tiden. Här är månadsrapport om elmarknaden, analyserat av Newsworthys.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Elpriserna ökade i Nykvarn och Södertälje i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Södertälje tillhör. Månadspriset var 82 öre per kilowattimme, vilket är 49 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i november 2022 – kostade en kilowattimme 131 öre.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Nykvarn och Södertälje inträffade mellan klockan 16 och 17 den 30 november, då kostade en kilowattimme 295 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Läs även: – Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 december 2023 01:22

Dyster månad: Bostadspriserna fortsätter att falla

Villa

Foto: Pexels

Bostadspriserna föll med 1,4 procent i november i Sverige som helhet och faller för tre månader i rad.

– Sedan förra vårens toppnoteringar har nu bostadspriserna fallit med nästan 15 procent i Sverige som helhet. Vi börjar nu helt klart närma oss det totala prisfall om 20 procent som vi har spått sedan en längre tid tillbaka, säger Robert Boije.

November var en svår månad för bostadsförsäljningen i Sverige, enligt SBAB:s och Boolis bostadsindex. Bostadspriserna sjönk överlag med 1,4 procent, där villapriserna föll med 0,8 procent och lägenhetspriserna med 0,7 procent. Prisfallet var mest påtagligt i Norra Sverige, särskilt för villor.

Villapriserna föll november med 1,8 procent i Sverige som helhet, med undantag för Mellersta Sverige där priserna ökade med 1,1 procent. Detta indikerar en övergripande nedgång i villapriserna på 0,6 procent när man beaktar säsongspåverkan och andra tillfälliga effekter.

Priserna på både lägenheter och villor förväntas fortsätta minska.

– Ett mycket stort utbud och att många bostadsrättsföreningar troligen kommer att höja sina månadsavgifter markant vid årsskiftet och även därefter till följd av det kraftigt höjda ränteläget, talar rimligen för fortsatt prispress på lägenheter framöver, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Jämfört med förra våren har bostadspriserna sjunkit med nästan 15 procent, där lägenhetspriserna minskat med 10,5 procent och villapriserna med 17 procent. De nuvarande prisnivåerna är de lägsta sedan 2015 för lägenheter och 2017 för villor. När man tar hänsyn till inflationen, har de reala bostadspriserna sjunkit med 26 procent sedan förra våren, med lägenhetspriserna ner 22 procent och villapriserna 28 procent.

Allt fler bostädet “Snart till salu” på bostadsmarknaden.
Säljare väljer nu allt oftare att preliminärt lista sina bostäder till ”Snart till salu” för att utvärdera marknadsintresset. Medan en del är beredda att sälja inom kort, föredrar andra att invänta ett mer fördelaktigt anbud.

Denna taktik, känd som förhandsmarknaden, har ökat markant under de senaste fem åren och utgör idag nästan hälften av alla bostadsannonser på Booli. Det bör dock noteras att denna trend varierar geografiskt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 3 december 2023 16:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors