Företag i fokus:

Södertälje och Nykvarn vänder trenden i antalet nyfödda

2022_01_bebis

Foto: Pexels

Trots en nationell minskning av nyfödda i Sverige lyckades Södertälje kommun vända trenden under 2023, men den största ökningen stod Nykvarns kommun för med en ökning på 3,8 procent.

Sverige har sett en fortsatt minskning av antalet nyfödda barn över hela landet, men Södertälje kommun sticker ut som ett positivt undantag. Enligt den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån (SCB) ökade antalet födda i Södertälje under 2023 jämfört med föregående år, vilket bidrog till en total befolkningsökning på 93 personer. Kommunens befolkning uppgår nu till 102 519 invånare.

– I Södertälje har utflyttningen varit större än inflyttningen. 7 101 personer flyttade till kommunen medan 7 429 flyttade därifrån, säger Lovisa Sköld, befolkningsstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

I kontrast minskade barnafödandet i majoriteten av Sveriges kommuner, med en nedgång noterad i samtliga län och i 197 av 290 kommuner. Södertälje är dock en av de 87 kommunerna i Stockholms län där trenden gick åt motsatt håll.

– Antalet nyfödda fortsätter att minska. Senast det föddes färre barn i Sverige var 2003, och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag. Södertälje är en av 87 kommuner där antalet födda ökade jämfört med 2022, säger Lovisa Sköld.

Stockholms län som helhet upplevde en befolkningsökning på 0,6 procent, med Nykvarns kommun som ledare med en ökning på 3,8 procent, medan Ekerö kommun såg den största minskningen.

– I absoluta tal är den totala folkökningen i Sverige förra året den minsta sedan 2001. I förhållande till befolkningens storlek är det den minsta ökningen sedan år 2000, säger Lovisa Sköld.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 22 februari 2024 22:37

Fastighetsägare anmäld – Gravfält schaktades bort

Gravmaskin-Pixabay-1

Bild: Pixabay

Länsstyrelsen har anmält en misstanke om fornminnesbrott i Nykvarns kommun, där ett gravfält skadats på grund av schaktning.

Det var i fjol som Länsstyrelsen i Stockholm fick kännedom om att fornlämningar skadats. Detta uppdagades efter att en privatperson observerat och rapporterat händelsen till Länsstyrelsen.

En del av fornlämningen, ett gravfält inom fastigheten, hade skadats på grund av schaktning. Enligt rapporten hade fastighetens östra del schaktats och planats ut, där synliga stenar från gravfältet flyttats till en stensträng längs tomtgränsen. Vid Länsstyrelsens besiktning i oktober 2023 konstaterades att omkring 20-25% av gravfältet hade skadats, inklusive minst två gravar.

Tidigare dialog mellan fastighetsägarna och Länsstyrelsen gällande bygglov antyder att åtgärderna kan ha varit genomförda utan tillstånd.

”Vid en eventuell ansökan hade inte tillstånd givits till schaktning vid eller på fornlämningen.”, skriver Länsstyrelsen.

Incidenten polisanmäldes gällande misstänkt om fornminnesbrott.

Länsstyrelsens bedömning är att gravfältets värde har lidit betydande skador genom dessa åtgärder, och en fullständig återställning av fornlämningen anses inte vara möjlig.

”Det vetenskapliga värdet av fornlämningen är skadat genom att gravar med dess informationsinnehåll har schaktats bort till synes i sin helhet, möjligheten till att ta till vara den informationen har gått förlorad. Det kan finnas rester kvar av gravar och/eller arkeologiska anläggningar inom ytan, beroende på vilka typ av ingrepp man har gjort inom fastigheten men Länsstyrelsen bedömer att det är mycket låg potential att lämningar finns bevarade.”, skriver Länsstyrelsen i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 16:18
Senast uppdaterad: 16 januari 2024 16:18

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors