Företag i fokus:

Regeringens satsning – 115 miljoner till kommunala skolor

Biblotek bok böcker

Foto: Pexels

I ett steg mot att främja läsning och utbildning har regeringen avsatt betydande medel för inköp av läroböcker. För 2024 är 658 miljoner kronor öronmärkta för detta ändamål, varav Stockholms läns kommunala skolor kan ansöka om totalt 115 miljoner kronor.

– I många skolor saknar elever och lärare tillgång till läromedel av hög kvalitet. Genom det här statsbidraget får skolorna i Stockholms län möjlighet att köpa in omkring 230 000 läroböcker. Det är ett viktigt steg i vår strävan mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Under 2023 infördes ett statsbidrag riktat mot inköp av läromaterial, en satsning som fortsätter expandera in i 2024. Skolverket har nyligen meddelat hur dessa pengar kommer fördelas bland Sveriges kommuner och fristående skolor, med ett specifikt fokus på Stockholmsregionen där kommunala skolor har möjlighet att erhålla en betydande summa för att förstärka sina läromedelsbibliotek.

(Annonslänk)

Med dessa resurser kan skolhuvudmän söka medel för att förvärva förlagsproducerade läroböcker till ett brett spektrum av utbildningsnivåer, inklusive förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Dessutom inkluderas möjligheten att ansöka om medel för lärarhandledningar, vilket ytterligare stärker lärarnas verktygslåda för effektiv undervisning.

– Tyvärr har det funnits en ogenomtänkt digitalisering av skolan som har inneburit fler skärmar och färre böcker, även långt ner i åldrarna. Detta trots att det finns vetenskapligt stöd för att elever lär sig grundläggande färdigheter – som att läsa, skriva och räkna – bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna, säger skolminister Lotta Edholm.

I detalj kan exempelvis Södertäljes kommunala skolor ansöka om nästan 4,9 miljoner kronor, medan Nykvarn kommun har möjlighet att erhålla över 880 000 kronor. Denna ekonomiska injektion är tänkt att direkt påverka elevers lärande genom tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel.

Denna finansiella satsning speglar regeringens ambition att lyfta utbildningsstandarden och göra kvalitativa läromedel mer tillgängliga över hela landet. Genom att ge skolorna de resurser som krävs för att uppdatera och utöka sina läromedelsbibliotek, siktar man på att skapa en mer jämlik och kvalitativ utbildningsmiljö för alla elever.

Läs även: – KRÖNIKA: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 00:56

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Tidigare festarrangör förlorade i rätten mot kommunen

Dinner fest, bord. middag

Foto: Pexels

I en avgjord dom avslogs skadeståndskravet mot Miljönämndens beslut att begränsa verksamheten i lokalen Mona Lisa på grund av smittskyddsåtgärder.

Södertälje Tingsrätt har bedömt ett fall där Miljönämnden den 21 december 2020 beslutade att begränsa Alex Roxenhamns, tidigare ägaren av verksamhet i Mona Lisa, med hot om vite, på grund av coronapandemin. Beslutet, som omfattade förbud mot att anordna fester och evenemang, kopplades till miljöbalken och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Enligt den tidigare ägaren var beslutet olagligt, och denne ansåg därför att kommunen gjort sig skyldig till att ersätta den skada som uppstått, i form av bland annat hyresfakturor.

Tingsrätten fokuserade på om Miljönämndens beslut utgjorde fel eller försummelse i skadeståndslagens mening. Även om länsstyrelsen senare upphävde en del av beslutet, ansåg tingsrätten inte att Miljönämnden hade gjort sig skyldig till felaktigheter. Detta grundades på att Miljönämndens tolkning av miljöbalkens tillämpningsområde hade utrymme för bedömning och att deras beslut inte var uppenbart oriktigt.

Tingsrätten fann vidare att även om första punkten i beslutet upphävdes, var den tredje punkten fortfarande giltig. Det innebar att Roxenhamn var tvungen att anpassa sin verksamhet oavsett, vilket underminerar sambandet mellan den påstådda skadan och Miljönämndens agerande.

Som resultat avslås den tidigare ägarens yrkande och han döms att betala Södertälje kommuns rättegångskostnader på 47 002 kr.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 00:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors