Företag i fokus:

En ledare på isen: ”Kändes rätt”

Mimmi Gill

Mimmi Gill, assisterande lagkapten för SSK:s damlag, har gjort 14 matcher i SDHL och vet vad som väntar i matcherna mot HV71 Foto: Patric Gill

20-åriga Mimmi Gill med VIK Västerås HK Ungdom som moderklubb gör sin första säsong i Södertälje Sportklubb. Trots sin ringa ålder har hon redan hunnit med flertalet matcher på högsta nivån i Sverige.

Inför den här säsongen lämnade den unga centern Värmlands-klubben Färjestad för att istället skriva på för SSK och deras satsning mot SDHL.

-Jag blev kontaktad av Robert Johansson och Lars Hymander. Jag kände att SSK var en intressant klubb att flytta till med deras satsning på damlaget, det kändes rätt, säger Mimmi om flytten till SSK.

Du fick ett A på bröstet. Ser du dig själv som en ledare?

-När jag spelade i Västerås var jag assisterande kapten mitt sista år där. Sedan var jag kapten i ungdomslandslaget när jag var yngre. Jag ser absolut att jag på något sätt har en ledande roll. Stöttar och visar vägen för de yngre i alla fall.

Mimmi beskriver sig själv som en skridskostark spelare som gärna går in i närkamperna. Som center i laget tar hon mycket tekningar, både offensivt och defensivt. Något som blir viktigare ju längre matcherna lider.

För en lång match blev det i lördags då SSK avgjorde först i den 6:e förlängningsperioden. Då gäller det att stålsätta både kropp och huvud.

-Det är pannben, det är det handlar om i slutet. Men absolut jobbigt. Vi fick ju in mat emellan i pauserna, så vi fick in snabb energi.

Är det den klassiska pizzaslicen som gäller då? Det har man ju sett i slutspelstider att spelare får i pauserna.

-Haha, det har jag också sett. Tyvärr fick vi inte det, vi fick delicatobollar och kexchoklad.

SSK hade tre tuffa matcher mot Färjestad men Mimmi Gill reste sig tillsammans med resten av laget och stod till slut upp som vinnare Foto: Patric Gill

Mimmi Gill kom inför den här säsongen till SSK från just Färjestad som de mötte i semifinalen. Innan dess hade hon under samma säsong i tolv matcher representerat Göteborg HC i SDHL. Men laget lades ner och Mimmi hamnade åter i Färjestad som hon hade spelat i fyra säsonger tidigare.

-Jag hade faktiskt lämnat Göteborg innan det lades ner, nämner Mimmi men klargör att skillnaden på näst högsta serien och högsta i svensk damhockey är stor.

-Det är jättestor skillnad. I allt, det är absolut roligare att få spela lite i SDHL och få upp tempot. Så det är något som jag absolut vill göra igen.

Läs även: Gjorde GWG: ”En häftig känsla”

Kändes det extra speciellt att möta din gamla klubb och lagkamrater i Play off?

-Jag ser det som vilken match som helst, man kanske är lite extra nervös innan matchen men när väl pucken släpps så är det ju bara en hockeymatch.

Den 20-åriga centern från Västerås har även den här säsongen fått prova på lite spel i SDHL. I oktober var hon inlånad i två matcher av Brynäs.

-De hade några skadade och sjuka så jag fick möjligheten, vilket jag gärna tog. Det var riktigt kul att få uppleva och det är ett fint lag, spelade två riktigt roliga matcher mot MoDo och Luleå.

Hur skulle dagens SSK damlag klara sig i SDHL tror du?

-Det skulle absolut vara tufft de första matcherna för vi är ju inte vana vid tempot, men tror att vi skulle kunna komma in i det. Det kommer vi ju få testa på nu på torsdag när vi möter HV71. De har ju spelat hela säsongen i SDHL-tempo.

Kan du se en fortsättning för dig i SSK?

-Det kommer efter säsongen, just nu är det bara fokus på att försöka ta sig upp till SDHL.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 mars 2024 10:39
Senast uppdaterad: 5 mars 2024 10:51

Skolsköterska anmäls efter hundratals brister

SKola Skolsköterska läkare barn pexels-pavel-danilyuk-5998458

Foto: Pexels

En omfattande granskning av en skolsköterskas journaler i Nykvarns kommun har avslöjat en rad avvikelser, inklusive uteblivna hälsokontroller och vaccinationsuppföljningar. Skolsköterskan har anmälts för hundratals brister.

En detaljerad journalgranskning vid en skolsköterskemottagning i Nykvarn har avslöjat allvarliga brister i hanteringen av elevhälsan. Initialt upptäcktes drygt 30 bevakningar, vissa flera år gamla utan dokumenterad uppföljning. Vidare granskning har lett till upptäckten av totalt cirka 256 fall där hälsobesök, kontroller, vaccinationer och andra uppföljningar inte genomförts som de ska.

(Annonslänk)

Utöver de enskilda fallen har hela klasser gått miste om hälsobesök och specifika kontroller, med exempel på elever i årskurs fem och sex som inte genomgått grundläggande syn- eller hörselkontroller. Vidare inspektion av mottagningen avslöjade avsaknad av nödvändiga läkemedel och en oordnad hantering av pappersjournaler och dokumentation, vilket strider mot riktlinjerna för korrekt journalhantering.

För att säkerställa en grundlig hälsokontroll av eleverna vid skolstart och under det pågående skolåret, understryker rapporten vikten av att skolsköterskor regelbundet genomgår journaler för att uppdatera och komplettera hälsobesök, vaccinationer och nödvändiga kontroller. Avvikelser som upptäckts inkluderar brist på ordentlig dokumentation för nya elever, felaktigheter i inskannade journaler och en allmän brist på uppföljning för elever i behov av ytterligare hälsovårdskontroller eller vaccinationer.

Denna granskning kastar ljus på viktiga områden som kräver omedelbar åtgärd för att förbättra elevhälsotjänsterna och säkerställa att alla elever får den hälsokontroll och de vaccinationer de har rätt till enligt det nationella vaccinationsprogrammet.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:14

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors