Företag i fokus:

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Här är läget på elmarknaden i Nykvarn och Södertälje

Eluttag

Foto: Alexander Isa

Dyrare el än förra månaden – men billigare än för ett år sedan, högsta konsumtionen sedan 2016 och större export än import hela tiden. Här är månadsrapport om elmarknaden, analyserat av Newsworthys.

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Elpriserna ökade i Nykvarn och Södertälje i november

Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – gick upp i november i elområde 3 som Södertälje tillhör. Månadspriset var 82 öre per kilowattimme, vilket är 49 öre dyrare än i oktober. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i november 2022 – kostade en kilowattimme 131 öre.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i november i Nykvarn och Södertälje inträffade mellan klockan 16 och 17 den 30 november, då kostade en kilowattimme 295 öre. Som lägst var priset i området 0 öre.

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Läs även: – Nu blir elen dyrare – högsta priset på över åtta månader

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 4 december 2023 01:22

Dyster månad: Bostadspriserna fortsätter att falla

Villa

Foto: Pexels

Bostadspriserna föll med 1,4 procent i november i Sverige som helhet och faller för tre månader i rad.

– Sedan förra vårens toppnoteringar har nu bostadspriserna fallit med nästan 15 procent i Sverige som helhet. Vi börjar nu helt klart närma oss det totala prisfall om 20 procent som vi har spått sedan en längre tid tillbaka, säger Robert Boije.

November var en svår månad för bostadsförsäljningen i Sverige, enligt SBAB:s och Boolis bostadsindex. Bostadspriserna sjönk överlag med 1,4 procent, där villapriserna föll med 0,8 procent och lägenhetspriserna med 0,7 procent. Prisfallet var mest påtagligt i Norra Sverige, särskilt för villor.

Villapriserna föll november med 1,8 procent i Sverige som helhet, med undantag för Mellersta Sverige där priserna ökade med 1,1 procent. Detta indikerar en övergripande nedgång i villapriserna på 0,6 procent när man beaktar säsongspåverkan och andra tillfälliga effekter.

Priserna på både lägenheter och villor förväntas fortsätta minska.

– Ett mycket stort utbud och att många bostadsrättsföreningar troligen kommer att höja sina månadsavgifter markant vid årsskiftet och även därefter till följd av det kraftigt höjda ränteläget, talar rimligen för fortsatt prispress på lägenheter framöver, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Jämfört med förra våren har bostadspriserna sjunkit med nästan 15 procent, där lägenhetspriserna minskat med 10,5 procent och villapriserna med 17 procent. De nuvarande prisnivåerna är de lägsta sedan 2015 för lägenheter och 2017 för villor. När man tar hänsyn till inflationen, har de reala bostadspriserna sjunkit med 26 procent sedan förra våren, med lägenhetspriserna ner 22 procent och villapriserna 28 procent.

Allt fler bostädet “Snart till salu” på bostadsmarknaden.
Säljare väljer nu allt oftare att preliminärt lista sina bostäder till ”Snart till salu” för att utvärdera marknadsintresset. Medan en del är beredda att sälja inom kort, föredrar andra att invänta ett mer fördelaktigt anbud.

Denna taktik, känd som förhandsmarknaden, har ökat markant under de senaste fem åren och utgör idag nästan hälften av alla bostadsannonser på Booli. Det bör dock noteras att denna trend varierar geografiskt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 3 december 2023 16:03

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors