Företag i fokus:

Kommunen höll konferens om brottsbekämpning

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

Över 200 deltagare samlades i Södertäljes stadshus för en unik dag dedikerad åt lärande och samarbete mot organiserad brottslighet. Representanter från sex Mälardalskommuner deltog i föreläsningar och workshops med fokus på sunt samhällsbyggande.

(Annonslänk)

Den 15 mars välkomnade Södertälje kommun över 200 engagerade personer från Södertälje, Nykvarn, Strängnäs, Enköping, Eskilstuna och Västerås till en dag fylld av utbildning och diskussioner om hur man effektivast bekämpar organiserad brottslighet inom kommunal verksamhet. Initiativet, som markerar en ny era i regionalt samarbete, syftar till att stärka de sex kommunernas förmåga att identifiera och motverka de metoder som kriminella organisationer använder för att infiltrera och exploatera kommunal verksamhet och resurser.

Andreas Klingström, Södertäljes samhällsbyggnadsdirektör och ordförande för arbetsgruppen Sunt samhällsbyggande, öppnade evenemanget med att betona vikten av att bekämpa de ekonomiska förluster som uppstår till följd av organiserad brottslighet. Genom en rad föreläsningar och interaktiva workshops, belystes framgångsrika strategier och metoder för att stärka kommunernas motståndskraft.

Experter från olika myndigheter, inklusive Heidi Trangius och Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje, delade insikter om det myndighetsövergripande arbetet. De lyfte fram vikten av att våga anmäla misstänkta brottsligheter och hur samarbeten som Insats Ragnhild och projektet Pax bidrar till en säkrare och mer hållbar samhällsstruktur.

Bland annat upptäcktes nyligen vid en samordnad inspektion att ett bageri använde bakugnar som inte uppfyllde hygienstandarder. Dessutom observerades råttor i närheten av verksamheten, och det framkom att de anställda bodde på arbetsplatsen, placerade direkt ovanför de varma ugnarna.

– De som står bakom illegal verksamhet som denna vill tjäna pengar, vi försvårar för dem på alla sätt genom att kunna lägga viten och hitta svart arbetskraft. Genom olika myndigheters befogenheter gör vi det möjligt, säger Appelgren och Trangius.

Gunnar Appelgren från lokalpolisområdet Södertälje.
Foto: Shamash Oyal

Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten riktade uppmärksamheten mot de utmaningar kommuner står inför när det gäller osund konkurrens och hur kriminella nätverk kan påverka offentliga upphandlingar samt exploatera bristande kontrollmekanismer inom entreprenörskedjor.

– När ett företag får dåligt rykte flyttar de på sig. Det är därför vi är här idag så att ni kan bygga upp den viktiga samverkan med andra kommuner och hitta varandras ”best practices”, säger Sara Persson.

Forskaren Carina Gunnarsson, känd för sina studier om maffian på Sicilien, bidrog med en akademisk dimension till diskussionen. Hon belyste riskerna med subtil och öppen påverkan från organiserade brottsnätverk och hur dessa hot kan ta sig uttryck i korruption och infiltration av den offentliga sektorn.

Dagen avrundades med workshops där deltagarna arbetade fram konkreta strategier för att hantera de utmaningar som organiserad brottslighet för med sig inom områden såsom bygglov, tillsyn, vård och omsorg, försörjningsstöd, polisanmälningar och folkregistreringsbrott.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 mars 2024 14:57
Senast uppdaterad: 19 mars 2024 14:57

Fastighetsägare anmäld – Gravfält schaktades bort

Gravmaskin-Pixabay-1

Bild: Pixabay

Länsstyrelsen har anmält en misstanke om fornminnesbrott i Nykvarns kommun, där ett gravfält skadats på grund av schaktning.

Det var i fjol som Länsstyrelsen i Stockholm fick kännedom om att fornlämningar skadats. Detta uppdagades efter att en privatperson observerat och rapporterat händelsen till Länsstyrelsen.

En del av fornlämningen, ett gravfält inom fastigheten, hade skadats på grund av schaktning. Enligt rapporten hade fastighetens östra del schaktats och planats ut, där synliga stenar från gravfältet flyttats till en stensträng längs tomtgränsen. Vid Länsstyrelsens besiktning i oktober 2023 konstaterades att omkring 20-25% av gravfältet hade skadats, inklusive minst två gravar.

Tidigare dialog mellan fastighetsägarna och Länsstyrelsen gällande bygglov antyder att åtgärderna kan ha varit genomförda utan tillstånd.

”Vid en eventuell ansökan hade inte tillstånd givits till schaktning vid eller på fornlämningen.”, skriver Länsstyrelsen.

Incidenten polisanmäldes gällande misstänkt om fornminnesbrott.

Länsstyrelsens bedömning är att gravfältets värde har lidit betydande skador genom dessa åtgärder, och en fullständig återställning av fornlämningen anses inte vara möjlig.

”Det vetenskapliga värdet av fornlämningen är skadat genom att gravar med dess informationsinnehåll har schaktats bort till synes i sin helhet, möjligheten till att ta till vara den informationen har gått förlorad. Det kan finnas rester kvar av gravar och/eller arkeologiska anläggningar inom ytan, beroende på vilka typ av ingrepp man har gjort inom fastigheten men Länsstyrelsen bedömer att det är mycket låg potential att lämningar finns bevarade.”, skriver Länsstyrelsen i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 16:18
Senast uppdaterad: 16 januari 2024 16:18

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors