Företag i fokus:

Rekordår för personliga registreringsskyltar

E18-E20_Trafikplats_118.jpg_1350

Foto: Gunnar Creutz, Wikimedia Commons/Trafikverket

Under 2023 godkände Transportstyrelsen en historisk mängd av 3 020 personliga registreringsskyltar, med en markant ökning av unika och kreativa skyltkombinationer.

– Den som skaffar en personlig registreringsskylt vill antagligen sätta sin personliga prägel på sitt fordon och sticka ut lite i trafiken. Samtidigt är man med och bidrar till ökad trafiksäkerhet vilket inte alla känner till, säger Eva Isaksen, utredare på Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har noterat ett rekordår för personliga registreringsskyltar i Sverige under 2023, med totalt 3 020 godkända skyltar, varav 6 i Nykvarn och 25 i Södertälje.
Av dessa utgjordes 1 007 av förlängningar av befintliga skyltar, medan 2 013 var helt nya skyltkombinationer, vilket visar på en växande trend av kreativitet och individualism bland fordonägare. Det totala antalet personliga skyltar i landet har nu nått 26 398, den högsta siffran hittills, med 19 539 av dessa aktivt använda i trafiken.

(Annonslänk)

Sedan möjligheten att skaffa en personlig skylt introducerades 1988, har intresset stadigt ökat. Idag kostar en sådan skylt 6 200 kronor och gäller i tio år, med möjlighet till förlängning. Skyltarna får innehålla två till sju tecken och måste följa strikta regler för att inte förväxlas med standardregistreringsnummer eller anses olämpliga.

Transportstyrelsen har även anpassat sitt arbetssätt på grund av en ökning av svårtolkade skyltförslag. Handläggare kräver nu tydligare motiveringar för önskade skyltkombinationer för att förebygga missförstånd och säkerställa att alla skyltar följer gällande regelverk.

– Vi gör vad vi kan för att bena ut betydelser och innebörd, men ibland går vi bet och behöver ett förtydligande från den sökande. Förklaringarna är allt mellan himmel och jord. Det kan vara riktnummer eller platser i ett tidigare hemland. Det kan vara en släktings födelsedatum. Kort sagt kan det vara nästan vad som helst. Människors kreativitet är stor, säger Eva Isaksen.

Läs även: – Allt fler bokstavskombinationer anses väcka anstöt

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 01:02

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stulen båt hittad – ”Slaktad på motor och instrument”

IMG_4888-1

Bild: Ung Fritid /Scanboat.com

Båten som stals i Hölö föregående vecka har hittats, dock i mycket dåligt skick. Det meddelar Ung fritid på sociala medier.

Det var förra veckan som fritidsledarna upptäckte att båten, som förvarades i Åbynäs båtklubb i Höllviken, hade blivit stulen.

– Det var mina kollegor som upptäckte att kedjan till låset var uppbrutet och att en av våra båtar var borta, sade resultatenhetschefen för Ung Fritid, Dunstan Avila Hjelte, i sambadn med händelsne till Telgenytt.

Nu rapporterar den kommunala ungdomsverksamheten att båten har hittats, men ”slaktad på motor och instrument”.

”Båten är återfunnen tillsammans med en annan stulen båt vid Mörköbron i vassen. Den har tagits hand om av polisen i väntan på att den ska hämtas av oss. Detta är ett försäkrignsärende, men vi jobbar på att få båten funktionsduglig till nästa säsong”, skriver Ung fritid.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 18:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 17:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors