Företag i fokus:

Rekordår för personliga registreringsskyltar

E18-E20_Trafikplats_118.jpg_1350

Foto: Gunnar Creutz, Wikimedia Commons/Trafikverket

Under 2023 godkände Transportstyrelsen en historisk mängd av 3 020 personliga registreringsskyltar, med en markant ökning av unika och kreativa skyltkombinationer.

– Den som skaffar en personlig registreringsskylt vill antagligen sätta sin personliga prägel på sitt fordon och sticka ut lite i trafiken. Samtidigt är man med och bidrar till ökad trafiksäkerhet vilket inte alla känner till, säger Eva Isaksen, utredare på Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har noterat ett rekordår för personliga registreringsskyltar i Sverige under 2023, med totalt 3 020 godkända skyltar, varav 6 i Nykvarn och 25 i Södertälje.
Av dessa utgjordes 1 007 av förlängningar av befintliga skyltar, medan 2 013 var helt nya skyltkombinationer, vilket visar på en växande trend av kreativitet och individualism bland fordonägare. Det totala antalet personliga skyltar i landet har nu nått 26 398, den högsta siffran hittills, med 19 539 av dessa aktivt använda i trafiken.

(Annonslänk)

Sedan möjligheten att skaffa en personlig skylt introducerades 1988, har intresset stadigt ökat. Idag kostar en sådan skylt 6 200 kronor och gäller i tio år, med möjlighet till förlängning. Skyltarna får innehålla två till sju tecken och måste följa strikta regler för att inte förväxlas med standardregistreringsnummer eller anses olämpliga.

Transportstyrelsen har även anpassat sitt arbetssätt på grund av en ökning av svårtolkade skyltförslag. Handläggare kräver nu tydligare motiveringar för önskade skyltkombinationer för att förebygga missförstånd och säkerställa att alla skyltar följer gällande regelverk.

– Vi gör vad vi kan för att bena ut betydelser och innebörd, men ibland går vi bet och behöver ett förtydligande från den sökande. Förklaringarna är allt mellan himmel och jord. Det kan vara riktnummer eller platser i ett tidigare hemland. Det kan vara en släktings födelsedatum. Kort sagt kan det vara nästan vad som helst. Människors kreativitet är stor, säger Eva Isaksen.

Läs även: – Allt fler bokstavskombinationer anses väcka anstöt

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 01:02

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stor donation: ”Många tror att katter klarar sig i det vilda”

Katt Pressbild, Mjau

Pressbild, Mjau

Den välkända tillverkaren av kattmat, Mjau, har än en gång tagit initiativ till att stödja hemlösa katter genom att distribuera över 10 ton kattmat till 45 olika katthem runtom i Sverige.

– Vi hoppas att maten mättar många hungriga kattmagar, säger Lisa Müller, marknadschef på Mjau.

(Annonslänk)

Denna gång inkluderar donationerna en anmärkningsvärd mängd på 220 ton kattmat specifikt till Södertälje Katthem, vilket bidrar till en betydande lättnad för katthemmens dagliga arbete.

Genom sin Gåvoshop, som lanserades 2020, fortsätter Mjau att engagera sig för välfärden hos hemlösa katter. Plattformen möjliggör för allmänheten att köpa matpaket som direkt går till katthem i behov, samtidigt som Mjau bidrar med ytterligare donationer av kattmat. Sedan starten har initiativet lett till distribution av hundratals ton mat, motsvarande över 638 310 portioner, vilket stödjer katthemmens insatser över hela landet.

Denna senaste donation understryker Mjaus åtagande att stötta katthemsarbete och adressera problemet med hemlöshet bland katter. Med över 100 000 hemlösa katter i Sverige, spelar dessa donationer en kritisk roll i att förbättra situationen för många djur.

– Många tror att katter klarar sig i det vilda – det är en bedrövlig missuppfattning. Precis som hundar behöver de vård, mat och omsorg för att må bra. Hemlösa katters liv kantas av skador, sjukdomar och svält. För dem kan en plats på ett katthem vara skillnad mellan liv och död, avslutar Lisa Müller.

Leveransen av den nyligen donerade kattmaten till de utvalda katthemen är planerad till vecka 12.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 09:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors