Företag i fokus:

Rekordår för personliga registreringsskyltar

E18-E20_Trafikplats_118.jpg_1350

Foto: Gunnar Creutz, Wikimedia Commons/Trafikverket

Under 2023 godkände Transportstyrelsen en historisk mängd av 3 020 personliga registreringsskyltar, med en markant ökning av unika och kreativa skyltkombinationer.

– Den som skaffar en personlig registreringsskylt vill antagligen sätta sin personliga prägel på sitt fordon och sticka ut lite i trafiken. Samtidigt är man med och bidrar till ökad trafiksäkerhet vilket inte alla känner till, säger Eva Isaksen, utredare på Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har noterat ett rekordår för personliga registreringsskyltar i Sverige under 2023, med totalt 3 020 godkända skyltar, varav 6 i Nykvarn och 25 i Södertälje.
Av dessa utgjordes 1 007 av förlängningar av befintliga skyltar, medan 2 013 var helt nya skyltkombinationer, vilket visar på en växande trend av kreativitet och individualism bland fordonägare. Det totala antalet personliga skyltar i landet har nu nått 26 398, den högsta siffran hittills, med 19 539 av dessa aktivt använda i trafiken.

(Annonslänk)

Sedan möjligheten att skaffa en personlig skylt introducerades 1988, har intresset stadigt ökat. Idag kostar en sådan skylt 6 200 kronor och gäller i tio år, med möjlighet till förlängning. Skyltarna får innehålla två till sju tecken och måste följa strikta regler för att inte förväxlas med standardregistreringsnummer eller anses olämpliga.

Transportstyrelsen har även anpassat sitt arbetssätt på grund av en ökning av svårtolkade skyltförslag. Handläggare kräver nu tydligare motiveringar för önskade skyltkombinationer för att förebygga missförstånd och säkerställa att alla skyltar följer gällande regelverk.

– Vi gör vad vi kan för att bena ut betydelser och innebörd, men ibland går vi bet och behöver ett förtydligande från den sökande. Förklaringarna är allt mellan himmel och jord. Det kan vara riktnummer eller platser i ett tidigare hemland. Det kan vara en släktings födelsedatum. Kort sagt kan det vara nästan vad som helst. Människors kreativitet är stor, säger Eva Isaksen.

Läs även: – Allt fler bokstavskombinationer anses väcka anstöt

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 01:02

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Södertäljes pensionärer bland de fattigaste i landet

Äldre hemtjänst

Foto: Pixnio

Södertäljes pensionärer är bland de fattigaste i landet. Det visar en sammanställning från Folksam som visar den genomsnittliga inkomsten för nyblivna pensionärer.

En nybliven pensionär har i genomsnitt 107 kronor per dag kvar av sin pension efter att ha täckt boende och hushållskostnader. Kvinnliga pensionärer har i genomsnitt 53 kronor per dag kvar, medan manliga pensionärer har i genomsnitt 157 kronor per dag kvar.

(Annoslänk)

– Det krävs en förändring av vårt pensionssystem där långsiktighet och kontinuitet står i fokus, istället för brandkårsutryckningar och fler bidrag, för att öka den ekonomiska tryggheten för pensionärerna, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Enligt Folksam har nyblivna pensionärer i Södertälje kommun minst kvar av sin pension efter att boende- och hushållskostnader har dragits bort. Här saknas det 937 kronor per månad (-31 kronor per dag). Särskilt hårt drabbade är män, som har minst kvar i plånboken efter kostnader, vilket uppgår till 70 kronor per månad (2 kronor per dag).

– För pensionärer som kämpar med att få ihop sin ekonomi kan en genomgång av el-, telefoni- och bredbandsavtal vara ett sätt att minska utgifterna, ett annat sätt är att undersöka möjligheten att ansöka om bostadstillägg. För de som ännu inte gått i pension är ett eget sparande viktigt för att motverka effekterna av ett pensionssystem som inte levererar på det som utlovats, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

Folksam har lagt fram en plan för att förbättra pensionssystemet. Deras förslag inkluderar höjda pensioner, en fördelningsmekanism för överskott och en modernisering av garantipensionen för att göra systemet mer rättvist och stabilt.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors