Företag i fokus:

Kommunen stryper Assyriska FF – ”Vad hände med vår dialog?”

DSC_0005-3

Assyriskas ordförande Moussa Esa.
Foto: Shamash Oyal

Assyriska FF, som i år fyller 50 år, står inför en svår ekonomisk situation. Nu riktar klubben skarp kritik mot kommunen som drar åt snaran för den anrika klubben. – Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa som menar att kommunstyrelsen ordförande bär på det större ansvaret Assyriska försätts i.

På torsdagsmorgonen träffade pressen en tydligt nedstämd ordförande i Assyriska Fotbollsklubbens kansli i Södertäljes fotbollsarena. Det blev snabbt uppenbart att klubben befinner sig i en allvarlig ekonomisk kris, förvärrad av en kommun som anses vara mindre än samarbetsvillig.

– Min fråga till kommunen är: Vad hände med vår dialog? Säg inte att vi har visat ovilja och inte velat närma oss en lösning. Det finns ett utkast som motsäger det. Boel Godner känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande Moussa Esa.

Kommunen har givit klubben två alternativ: betala skulderna eller riskera att de skickas till inkasso. Assyriska FF måste reglera sin skuld på mer än 1,6 miljoner kronor senast den sista juni, annars tar Intrum över skulden. Om det sker, står klubben inför ökade räntor, indrivningsprocesser och en potentiell risk för att ärendet eskalerar till Kronofogden. Med säsongstart nu på söndag har klubben precis lyckats balansera säsongens budget, men kommunens krav tidgare denna månad levererades oväntat och skapade ytterligare ekonomisk press.

Moussa Esa, Assyriska FF:s ordförande, uttryckte sin frustration över kommunens agerande. Trots långvariga försök att nå en överenskommelse om avbetalningsplaner för skulder relaterade till användandet av fotbollsarenan, upplever klubben att kommunen förhalat och undviktigt dialog. En skuld på över 1,6 miljoner kronor krävs nu att betalas till den sista juni – en deadline som, om den inte möts, kommer att resultera i att skulden går till inkasso.

Flera möten har ägt rum mellan klubbens ledning och kommunens tjänstemän, däribland ett möte där Södertäljes kommunalråd, Boel Godner, var närvarande.

– Det ligger i vårt intresse att vi hittar en lösning. Jag satt med Boel Godner i april förra året, den gången var Alexander Rosenberg och Lars Greger inte med, där hon gav mig och tjänstemännen i uppdrag att komma fram till en avbetalningsplan, så Boel känner till hela situationen, säger Assyriskas ordförande.

Moussa Esa, Assyriskas ordförande
Foto: Shamash Oyal

Men trots löften om att arbeta fram en avbetalningsplan har kommunen avfärdat detta och istället ställt Assyriska inför ett ultimatum som riskerar dess existens.

Esa anser att kommunens hårda hållning inte bara är en ekonomisk fråga utan även en fråga om identitet och tillhörighet, i en stad där fotbollen ofta domineras av föreningar med invandrarbakgrund. Han pekar på en oroväckande underton i kommunens behandling av Assyriska, där han anser att det finns en underliggande diskriminering.

– Kommunen vill ha bort Assyriska, det är den uppfattningen många av våra medlemmar känner. Stämningen är inte bra i Södertälje. Det är en dålig stämning. Det finns utpekanden, det finns generaliseringar, och vår folkgrupp är utsatt. Jag hoppas att det inte är så, men det blir uppfattningen, och så tolkar även våra medlemmar det, säger han.

Men att kommunen vill ha bort klubben avvisas av kommunstyrelsens ordförande.

– Det är ingen som vill ha bort klubben. Den politiska ledningen i kommunen förstår att det då och då är svårt att betala. Det behöver finnas rättvisa mellan föreningarna. Södertälje är en stor fin idrottsstad med många stora föreningar och det är rimligt att de behandlas någorlunda lika och har ordning och reda i ekonomin, säger Boel Godner till Telgenytt.

Kommunstyrlsens ordförande, Boel Godner(S)
Foto: Lucas T

Betala eller gå under

Assyriskas ordförande visar pressen avbetalningsplanen som skickats från kommunens ekonomidirektör, Erika Svensson. Däremot berättar han att politikerna inte är intresserade av att hitta en lösning. Istället står klubben inför en osäker framtid, med en deadline som närmar sig och kommunens ovillighet att ompröva sin ståndpunkt. Känslan Assyriska får är att kommunen vill att klubben ska betala eller gå under.

– Det enda tjänstemännen sa var att politikerna har sagt att den här avbetalningsplanen inte är aktuell och att de vill ha skulden betald senast den 30 juni, säger Moussa Esa.

– Behandlingen av Assyriska är under all kritik. Jag tycker inte att man sviker i förhandling, och om man nu gör det, så bör man ge en förklaring. Assyriska har visat god vilja att betala och vill betala. Det minsta politikerna kan ge oss är en förklaring. Kommunen kommer till mig och säger att ”det handlar om skattebetalarnas pengar och att vi har ansvar för dem”, men samtidigt hyr de tomma lokaler på Gjuteriet som de betalar 400 000 kronor för varje månad sedan 2022, säger han.

Trots tidigare utmaningar i kommunikationen mellan klubben och kommunen framhåller ordföranden att man är öppen för dialog och samarbete för att nå en lösning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 mars 2024 20:41
Senast uppdaterad: 28 mars 2024 22:56

Centerpartiet kritiserar majoriteten för borttaget bidrag

Tage Gripenstam

Centerpartiets gruppledaren, Tage Gripestam. Foto: Shamash Oyal

Centerpartiet kritiserar det beslutade borttagandet av kommunala bidrag till enskilda vägar, ett steg de anser missgynnar landsbygdens invånare och infrastruktur.

I en skarp reaktion mot den nya majoritetens beslut att avveckla det kommunala bidraget till enskilda vägar som tidigare införts, uttrycker Centerpartiet i Södertälje sin besvikelse. De betonar vikten av dessa bidrag för att säkerställa tillgänglighet och underhåll av landsbygdens vägnät, särskilt för personer med funktionsnedsättningar och de utan bil. Med statens ökning av bidraget med 400 miljoner kronor anser de ändå att det är otillräckligt och understryker att kommunens stöd spelar en kritisk roll i att hålla vägarna öppna.

Centerpartiet lyfter fram ojämlikheten i finansieringen av infrastruktur mellan staden och landsbygden, där landsbygdsbor bidrar till stadens snöröjning utan motsvarande stöd för sina vägar. De argumenterar för en mer rättvis fördelning av skattemedel och underhållsansvar, och påpekar att även om många enskilda vägar får statsbidrag, täcker dessa inte de fulla kostnaderna, vilket lägger en orättvis börda på landsbygdens invånare.

(Annonslänk)

Trots att det kommunala bidraget var en mindre del av finansieringen jämfört med statsbidraget, ses det som en viktig signal om landsbygdens värde. Centerpartiet, som tidigare lyckats införa bidraget under den föregående majoriteten, kritiserar den nuvarande sammansättningen av Moderater, Socialdemokrater och Miljöpartister för att ha tagit bort denna finansiering i budgeten för 2024–2026.

I ett uttalnde på årsmötet förklarar partiet att de inte kommer att ge upp kampen för en rättvis finansiering och uppmanar Södertälje kommun att återinföra bidraget till de statsbidragsberättigade enskilda vägarna för att stödja landsbygdens infrastruktur och invånare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 11:06
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 15:00

Regeringens satsning – 115 miljoner till kommunala skolor

Biblotek bok böcker

Foto: Pexels

I ett steg mot att främja läsning och utbildning har regeringen avsatt betydande medel för inköp av läroböcker. För 2024 är 658 miljoner kronor öronmärkta för detta ändamål, varav Stockholms läns kommunala skolor kan ansöka om totalt 115 miljoner kronor.

– I många skolor saknar elever och lärare tillgång till läromedel av hög kvalitet. Genom det här statsbidraget får skolorna i Stockholms län möjlighet att köpa in omkring 230 000 läroböcker. Det är ett viktigt steg i vår strävan mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Under 2023 infördes ett statsbidrag riktat mot inköp av läromaterial, en satsning som fortsätter expandera in i 2024. Skolverket har nyligen meddelat hur dessa pengar kommer fördelas bland Sveriges kommuner och fristående skolor, med ett specifikt fokus på Stockholmsregionen där kommunala skolor har möjlighet att erhålla en betydande summa för att förstärka sina läromedelsbibliotek.

(Annonslänk)

Med dessa resurser kan skolhuvudmän söka medel för att förvärva förlagsproducerade läroböcker till ett brett spektrum av utbildningsnivåer, inklusive förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Dessutom inkluderas möjligheten att ansöka om medel för lärarhandledningar, vilket ytterligare stärker lärarnas verktygslåda för effektiv undervisning.

– Tyvärr har det funnits en ogenomtänkt digitalisering av skolan som har inneburit fler skärmar och färre böcker, även långt ner i åldrarna. Detta trots att det finns vetenskapligt stöd för att elever lär sig grundläggande färdigheter – som att läsa, skriva och räkna – bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna, säger skolminister Lotta Edholm.

I detalj kan exempelvis Södertäljes kommunala skolor ansöka om nästan 4,9 miljoner kronor, medan Nykvarn kommun har möjlighet att erhålla över 880 000 kronor. Denna ekonomiska injektion är tänkt att direkt påverka elevers lärande genom tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel.

Denna finansiella satsning speglar regeringens ambition att lyfta utbildningsstandarden och göra kvalitativa läromedel mer tillgängliga över hela landet. Genom att ge skolorna de resurser som krävs för att uppdatera och utöka sina läromedelsbibliotek, siktar man på att skapa en mer jämlik och kvalitativ utbildningsmiljö för alla elever.

Läs även: – KRÖNIKA: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 00:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors