Företag i fokus:

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Orsakerna som möjliggjorde att mördaren kunde fritas

95B122D7-877C-4F67-BD85-150AD8753BAD

Foto: Daniel Ekendahl/Ur polisens förundersökning

En dömd mördare fritogs i samband med ett läkarbesök i centrala Södertälje. Enligt Kriminalvårdens incidentutredning var det tre orsaker som bidrog till att fritagningen kunde ske, rapporterar Expressen.

Det var på den 9 april som maskerade personer med pistolliknande föremål fritog den 17-åring som blivit dömd för mord på Delta Gym i Stockholm. Vid dödskjutningen i mars förra året var han bara 16 år när han av misstag sköt trebarnspappan och ordningsvakten Fredrik Andersson till döds. Hans verkliga måltavla var en Bandidosmedlem.

Han dömdes till 2 år och 11 månader till sluten ungdomsvård, men har skärpts i hovrätten till fyra år. Kort efter placering på SiS strax utanför Södertälje klagade han på tandverk varpå ett besök på Folktanvården bokades in. I samband med ett läkarbesöket i centrala Södertälje överraskades Kriminalvården av maskerade personer som fritogs honom, beväpnade med pistolliknande föremål.

Enligt Expressen, som har tagit del av Kriminalvårdens incidentutredning, handlar det om tre punkter som var centrala för att han kunde fritas.

17-åringen vid mordet i Stockholm. Bild: Ur polisens förundersökning

Första punkten är att 17-åringen informerades om besökstiden för sitt tandläkarbesök, som var planerat till klockan 9.45 den 13 april. Han hade också tillgång till utrustning för att kommunicera och planera fritagningen. Andra punkten är att NTE missade att kontrollera om information hade undanhållits, och rutan för detta var ifylld med ”Nej”. Transportplaneraren erkänner att han missade att rutan var ifylld och skulle ha ändrat tiden om han hade märkt det. Tredje punkten är att NTE inte fick tillgång till Sis säkerhetsbedömning, som är avgörande då personen är klassificerad som ”mycket hög” i transportklassificeringen.

Beslut fattat om åtgärder som ska höja säkerheten vid transporter.
Bland annat kommer Kriminalvården att ha möjlighet att använda civila bilar och civil personal. För att minska risken för fritagningar kommer en del av Kriminalvårdens fordon nu att anonymiseras.

– Efter fritagningen i Södertälje har vi valt att stripa av ett x antal fordon för att göra oss inte fullt lika synbara, sade Magnus Brusbäck, chef på Kriminalvårdens nationella transportenhet i Stockholm, till SVT.

Läs även: – Höjer säkerheten efter fritagningen i Södertälje

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 18:41
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 18:49

Regnfritt midsommarfirande – Detta år var blötast

Midsommar-Pexels

Det var spridda skurar runt om i landet på midsommarafton i år. I Södertälje och Nykvarn var det dock ett regnfritt midsommarfirande, vilket historiskt sett inträffar ungefär två av tre gånger enligt Newsworthys genomgång av väderhistoriken vid SMHI:s mätstationer.

Torkan är svår i stora delar av landet, och många längtar nog efter mer regn. Men just under midsommarfirandet brukar uppehållsväder vara välkommet. Så hur vanligt är det att det regnar på midsommar i Södertälje? Vid mätstationen Södertälje har det fallit minst en millimeter nederbörd under 33 procent av alla midsommaraftnarna sedan 1945.

Blötast var midsommarafton 1996 där det under ett dygn föll 19,5 millimeter regn. Samma år Södertälje kammade Gnesta hem nederbördsrekordet. Hela 39,6 millimeter föll det under ett dygn.

En genomsnittlig midsommarafton i Södertälje har haft en dygnsmedeltemperatur på 15,8 grader. Temperaturen har dock varierat betydligt, med en lägsta temperatur på 9,3 grader år 1987 och en högsta temperatur på 22,6 grader år 1970.

År 1970 nåddes den allra högsta temperaturen på midsommarafton, då termometern visade 31,8 grader. Det året var rekordvarmt i stora delar av landet. Historiskt sett har maxtemperaturen överstigit 20 grader på midsommar ungefär vartannat år. Åtta gånger av 72 har temperaturen varit över 25 grader.

MåttRekordMidsommaraftonMätstation
Varmast (högsta dygnsmedel)22,6°1970Södertälje
Kallast (lägsta dygnsmedel)9,3°1987Södertälje
Varmast (högsta maxtemperatur)31,8°1970Södertälje
Kallast (lägsta maxtemperatur)11°1987Södertälje
Regnigast19,5 mm1996Södertälje
Blåsigast (högsta medelvind, 10 min)8 m/s1959Tullinge A

Värden från midsommarafton respektive år, oavsett vilket datum den inträffade. Midsommarafton inträffar sedan 1953 alltid fredagen närmast efter den 19 juni, innan dess den 23 juni.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 juni 2023 08:30
Senast uppdaterad: 25 juni 2023 00:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors