Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.
Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.
– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.
Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.
Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.
Länsstyrelsen har anmält en misstanke om fornminnesbrott i Nykvarns kommun, där ett gravfält skadats på grund av schaktning.
Det var i fjol som Länsstyrelsen i Stockholm fick kännedom om att fornlämningar skadats. Detta uppdagades efter att en privatperson observerat och rapporterat händelsen till Länsstyrelsen.
En del av fornlämningen, ett gravfält inom fastigheten, hade skadats på grund av schaktning. Enligt rapporten hade fastighetens östra del schaktats och planats ut, där synliga stenar från gravfältet flyttats till en stensträng längs tomtgränsen. Vid Länsstyrelsens besiktning i oktober 2023 konstaterades att omkring 20-25% av gravfältet hade skadats, inklusive minst två gravar.
Tidigare dialog mellan fastighetsägarna och Länsstyrelsen gällande bygglov antyder att åtgärderna kan ha varit genomförda utan tillstånd.
”Vid en eventuell ansökan hade inte tillstånd givits till schaktning vid eller på fornlämningen.”, skriver Länsstyrelsen.
Incidenten polisanmäldes gällande misstänkt om fornminnesbrott.
Länsstyrelsens bedömning är att gravfältets värde har lidit betydande skador genom dessa åtgärder, och en fullständig återställning av fornlämningen anses inte vara möjlig.
”Det vetenskapliga värdet av fornlämningen är skadat genom att gravar med dess informationsinnehåll har schaktats bort till synes i sin helhet, möjligheten till att ta till vara den informationen har gått förlorad. Det kan finnas rester kvar av gravar och/eller arkeologiska anläggningar inom ytan, beroende på vilka typ av ingrepp man har gjort inom fastigheten men Länsstyrelsen bedömer att det är mycket låg potential att lämningar finns bevarade.”, skriver Länsstyrelsen i beslutet.
DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval
Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild
Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.
Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.
I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt.
”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”
Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.
Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv
Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.
Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.
”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”
Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras.
Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever.
Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet.
Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv
Johan Olsson, policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv
Text:
Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna
Dela via:
Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57
Stöd vår lokala journalistik med en Swish:
123 473 66 41
Mest lästa
Cookies
Vi använder cookies på vår webbplats för att ge dig den mest relevanta upplevelsen genom att komma ihåg dina preferenser och återkommande besök. Genom att klicka på "Acceptera alla" godkänner du användningen av ALLA cookies. Du kan dock besöka "Cookieinställningar" för att ge ett kontrollerat samtycke.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.