Företag i fokus:

DEBATT: Godner (S) blir oss svaret skyldig

Skarmavbild-2024-03-30-kl.-00.23.56

Mats Siljebrand, Kristdemokraterna Södertälje
Foto: Privat

Mats Siljebrand (KD) om Boel Godners(S) debattinlägg: ”Statens uppgift är att fatta beslut om kommande planer”.

Plan A, breddning av broarna över kanalen, har lagts i malpåse efter kommunens ”pyrrhusseger” och plan B, lokaltunnel under kanalen, har sågats av berörda instanser. Vilken är nu Boel Godners (S) och majoritetens plan C för att lösa problemen med genomfarten i Södertälje? Tyvärr står Godner tomhänt, i repliken får vi inget svar.

Kapacitetshöjningen av Motorvägsbron utgick ur Nationell plan 2022 – 2033. Även en halv miljard kronor i öronmärkta pengar gjorde sorti. Detta efter flera års förberedande arbete, som innefattade alltifrån trefiliga brospann, bättre bullerskydd till en ”överledningsbro”, i syfte minska köerna under genomförandetiden.

”En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar”

Trafikverket har konstaterat att en ”Tunnel är en bra lösning den dag vi ska bygga ytterligare en förbindelse, men varken underhåll eller breddning av broarna kan vänta utan behöver ske omgående”. Och ju längre vi väntar, desto större blir trycket på dagens ”getingmidja”. AstraZeneca och Scania expanderar, inpendlingen ökar, logistikföretag i Almnäs/Stockholm Syd växer som svampar ur jorden och boende vid motorvägen efterfrågar en bättre miljö. En smärre trafikinfarkt är att vänta 2030 när Förbifart Stockholm öppnar. Numera måste vi också lyfta blicken och ta militärstrategisk hänsyn med anledning av NATO-inträdet.

Vår bedömning är att det krävs såväl en breddning, trimning och miljöförbättring av dagens E4/E20, som en helt ny passage – tunnel eller bro -till exempel från Södertälje Syd mot trafikplats Salem. Fördelen med en sådan sträckning är att trafiken vid ett haveri på Södertäljebron inte korkar igen Nyköpingsvägen i centrala staden vilket ofelbart skulle bli konsekvenserna av en lokaltunnel. Men krasst tar det bortåt tjugo att realisera en ny passage efter att finansieringen är klar.

Och en avslutande upplysning, undertecknad kommer senare i vår att överlägga med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) om trafikprojekt i Stockholmsregionen i allmänhet och denna ödesfråga synnerhet – inte bara för Södertälje utan hela Sverige.

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Centerpartiet kritiserar majoriteten för borttaget bidrag

Tage Gripenstam

Centerpartiets gruppledaren, Tage Gripestam. Foto: Shamash Oyal

Centerpartiet kritiserar det beslutade borttagandet av kommunala bidrag till enskilda vägar, ett steg de anser missgynnar landsbygdens invånare och infrastruktur.

I en skarp reaktion mot den nya majoritetens beslut att avveckla det kommunala bidraget till enskilda vägar som tidigare införts, uttrycker Centerpartiet i Södertälje sin besvikelse. De betonar vikten av dessa bidrag för att säkerställa tillgänglighet och underhåll av landsbygdens vägnät, särskilt för personer med funktionsnedsättningar och de utan bil. Med statens ökning av bidraget med 400 miljoner kronor anser de ändå att det är otillräckligt och understryker att kommunens stöd spelar en kritisk roll i att hålla vägarna öppna.

Centerpartiet lyfter fram ojämlikheten i finansieringen av infrastruktur mellan staden och landsbygden, där landsbygdsbor bidrar till stadens snöröjning utan motsvarande stöd för sina vägar. De argumenterar för en mer rättvis fördelning av skattemedel och underhållsansvar, och påpekar att även om många enskilda vägar får statsbidrag, täcker dessa inte de fulla kostnaderna, vilket lägger en orättvis börda på landsbygdens invånare.

(Annonslänk)

Trots att det kommunala bidraget var en mindre del av finansieringen jämfört med statsbidraget, ses det som en viktig signal om landsbygdens värde. Centerpartiet, som tidigare lyckats införa bidraget under den föregående majoriteten, kritiserar den nuvarande sammansättningen av Moderater, Socialdemokrater och Miljöpartister för att ha tagit bort denna finansiering i budgeten för 2024–2026.

I ett uttalnde på årsmötet förklarar partiet att de inte kommer att ge upp kampen för en rättvis finansiering och uppmanar Södertälje kommun att återinföra bidraget till de statsbidragsberättigade enskilda vägarna för att stödja landsbygdens infrastruktur och invånare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 11:06
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 15:00

Regeringens satsning – 115 miljoner till kommunala skolor

Biblotek bok böcker

Foto: Pexels

I ett steg mot att främja läsning och utbildning har regeringen avsatt betydande medel för inköp av läroböcker. För 2024 är 658 miljoner kronor öronmärkta för detta ändamål, varav Stockholms läns kommunala skolor kan ansöka om totalt 115 miljoner kronor.

– I många skolor saknar elever och lärare tillgång till läromedel av hög kvalitet. Genom det här statsbidraget får skolorna i Stockholms län möjlighet att köpa in omkring 230 000 läroböcker. Det är ett viktigt steg i vår strävan mot principen om en lärobok per elev och ämne, säger skolminister Lotta Edholm.

Under 2023 infördes ett statsbidrag riktat mot inköp av läromaterial, en satsning som fortsätter expandera in i 2024. Skolverket har nyligen meddelat hur dessa pengar kommer fördelas bland Sveriges kommuner och fristående skolor, med ett specifikt fokus på Stockholmsregionen där kommunala skolor har möjlighet att erhålla en betydande summa för att förstärka sina läromedelsbibliotek.

(Annonslänk)

Med dessa resurser kan skolhuvudmän söka medel för att förvärva förlagsproducerade läroböcker till ett brett spektrum av utbildningsnivåer, inklusive förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Dessutom inkluderas möjligheten att ansöka om medel för lärarhandledningar, vilket ytterligare stärker lärarnas verktygslåda för effektiv undervisning.

– Tyvärr har det funnits en ogenomtänkt digitalisering av skolan som har inneburit fler skärmar och färre böcker, även långt ner i åldrarna. Detta trots att det finns vetenskapligt stöd för att elever lär sig grundläggande färdigheter – som att läsa, skriva och räkna – bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna, säger skolminister Lotta Edholm.

I detalj kan exempelvis Södertäljes kommunala skolor ansöka om nästan 4,9 miljoner kronor, medan Nykvarn kommun har möjlighet att erhålla över 880 000 kronor. Denna ekonomiska injektion är tänkt att direkt påverka elevers lärande genom tillgång till uppdaterade och relevanta läromedel.

Denna finansiella satsning speglar regeringens ambition att lyfta utbildningsstandarden och göra kvalitativa läromedel mer tillgängliga över hela landet. Genom att ge skolorna de resurser som krävs för att uppdatera och utöka sina läromedelsbibliotek, siktar man på att skapa en mer jämlik och kvalitativ utbildningsmiljö för alla elever.

Läs även: – KRÖNIKA: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 28 februari 2024 00:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors