Företag i fokus:

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

VM i fotboll – då vabbade största andelen män

Barn-sjuk.-foto-Kelly-Sikkema-Unsplash-

Foto: Kelly Sikkema, Unsplash

Trenden har vänt. Pappor stannar allt mer sällan hemma när barnen är sjuka. Även i Nykvarns och Södertälje kommun tar mammor betydligt fler dagar än pappor.

November är den månad då vabbsäsongen drar igång på allvar. Föräldrar i Södertälje kommer vara hemma med sjuka barn över 8 800 dagar bara den här månaden, i Nykvarn 1 400 dagar samma period, och enligt rapporter kommer mammorna att dra det största lasset.

I en typisk svensk familj är de mer sannolikt att det är mamman som stannar hemma än pappan. Papporna har tagit allt ett större ansvar under det senaste decenniet, men under sedan 2021 har kurvan vänt. Pappornas andel av vabbdagarna minskat i riket som helhet.

Artikeln fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Under de senaste tolv månaderna har männen stått för nästa 40 procent av vabb i kommunerna. En pikant detalj är den enskilda månad då svenska män tagit ut störst andel av vabbdagarna var i juli 2006 – en månad då fotbolls-VM avgjordes i Tyskland. 

Samtidigt färgas statistiken av att kvinnor är överrepresenterade bland ensamstående föräldrar. Det finns drygt 300 000 ensamstående mammor, jämfört med knappt 100 000 ensamstående pappor. Om vabbandet skulle vara helt jämn fördelat i hushåll med två föräldrar skulle kvinnor på totalen stå för omkring 55 procent av alla vabbdagar, på grund av överrepresentationen i ensamhushåll. 

Verkligheten är alltså något mer jämställd än siffrorna kan ge sken av, men även om vi beaktar att det finns fler ensamstående mammor än pappor så kvarstår en skevhet i fördelningen av vabbdagar.

Kraftigt ökat vabbande
En annan trend är föräldrar generellt vabbar mer nu än tidigare. Sedan slutet av 00-talet har vabbuttaget nästan fördubblats i riket som helhet. Dock är skillnaderna inom landet är stora. Ingen kommun i landet når 50–50-fördelning. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 7 november 2023 23:52

SENASTE NYTT: Förbund kräver ersättning av kommunen

Kommun

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun står inför rättsliga påföljder efter att ha utfört bakgrundskontroller på anställda på ett sätt som bryter lagen. Vårdförbundet agerar nu för sina medlemmar.

Förra månaden avslöjade SVT att kommunledningen i Södertälje bröt mot lagen när de påbörjade olagliga bakgrundskontroller förra året och att de även tecknade avtal med ett dyrare säkerhetsbolag.

Södertälje kommun betalar 900 kronor per anställd för en bakgrundskontroll som utförs av säkerhetsföretaget Nordic Aigis AB. Andra säkerhetsbolag, som erbjuder liknande tjänster, fakturerar mellan 100 och 300 kronor per person.

Boel Godner och Elof Hansjons (S). Deras initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Kort efter SVT:s avslöjanden beslutade Justitieombudsmannen, JO, att rikta allvarlig kritik mot Södertälje kommun och att även informera regeringen och Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om lagöverträdelserna. Det resulterade i att stadsdirektören, Magnus Gyllestad, satt ned foten och stoppade kommunledningens olagliga bakgrundskontroller, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons (S).

Läs även: – INSÄNDARE: Lagöverträdelsen kommer kosta kommunen dyrt

Nu kräver Vårdförbundet att Södertälje kommun ersätter de anställda efter de olagliga bakgrundskontrollerna. Förbundet medger delar av kommunens motivering, vilken är att förhindra organiserad brottslighet inom den offentliga verksamheten, men poängterar att bekämpningen måste ske med lagliga medel.

– Men Södertälje har agerat olagligt och kränkt våra medlemmars rätt till sina egna personuppgifter. Därför kräver vi att kommunen omgående upphör med bevakningen och ersätter medlemmarna, säger Emma Jonsson, avdelningsordförande för Vårdförbundet i Stockholm. 

– Vi vill bidra på det sätt vi kan för att stoppa kriminella som hotar våra medlemmar och säkra tilliten till offentlig sektor. Men den personliga integriteten kan inte köras över på det här sättet, säger Emma Jonsson.

Relakterade artiklar: – Kommunskandalen

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 november 2023 17:15
Senast uppdaterad: 7 november 2023 17:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors